Gå till innehåll Hoppa till snabblänkar Gå till nyhetsarkiv Gå till Om webbplatsen Gå till söksida Gå till kontaktsida

Bostadsförsörjningsstrategi för Norrtälje kommun

Riktlinjer för bostadsförsörjning i enlighet med lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.

Vår i Norrtälje stad

Antagna dokument

Bostadsförsörjningsstrategi för Norrtälje kommun

Norrtälje kommun är en del av den växande Stockholmsregionen. En snabbt växande kommun och region är i grunden positivt men innebär också utmaningar. En av de viktigaste utmaningarna för kommunen såväl som länet är balansen mellan befolkningstillväxt och bostadsförsörjning.

Bostadsförsörjningsstrategi för Norrtälje kommun syftar till att med invånaren i fokus och allas lika värde skapa tydliga utgångspunkter för och ge tydliga riktlinjer till hur såväl nuvarande kommuninvånares som inflyttares bostadsbehov skall lösas. Strategin syftar också till att säkerhetsställa att den framtida bostadsförsörjningen sker på ett hållbart och långsiktigt genomtänkt sätt, där såväl sociala, ekologiska, ekonomiska och demokratiska aspekter vägs in vid byggandet av bostäder. Bostadsförsörjningsstrategin är antagen av kommunfullmäktige.

Norrtälje kommuns bostadsförsörjningsstrategi utgör riktlinjer för bostadsförsörjning i enlighet med lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Kommunen ska minst en gång varje mandatperiod anta riktlinjer för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna ska innehålla uppgifter om kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Riktlinjerna ska också innefatta planerade insatser för att nå målen och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen.

Uppgifterna ska grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. En sådan analys återfinns i dokumentet Underlag till bostadsförsörjningsstrategi för Norrtälje kommun.

I Bostadsförsörjningsstrategin för Norrtälje kommun återfinns kommunens mål för bostadsbyggandet och utveckling av bostadsbeståndet. De bostadspolitiska målen är baserade på kommunens översikt- och verksamhetsplan samt övergripande visionsdokument men tar även hänsyn till nationella och regionala mål för bostadsbyggandet.

För att uppnå målen har kommunen tagit fram strategiska riktlinjer som svarar mot ett eller flera av kommunens bostadspolitiska mål. Under varje riktlinje preciseras åtgärder som används för att verkställa respektive riktlinje.

Bostadspolitiska mål

1. Uppfylla bostadsbehoven för kommunens invånare

En god boendemiljö erbjuder trygghet och frihet för individen och är en förutsättning för en god hälsa och ett gott liv. Behovet av boendeformer varierar mellan människor i olika livssituationer och olika faser i livet. Kommunen är skyldig att planera för bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.

För att tillhandahålla boenden som motsvarar behoven krävs förutom nyproduktion med direkt koppling till behov, även nyproduktion i syfte att underlätta en ökad rörlighet på bostadsmarknaden.

Kommunen har enligt lag ansvar för att tillgodose behovet av särskilda boendeformer enligt SoL och LSS för målgrupperna äldre och personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Kommunen ska också kunna tillgodose behovet av sociala kontrakt för andra grupper såsom kommunmottagna nyanlända och personer där socialtjänstlagen träder in.

2. Bygga bostäder på ett ekonomiskt, socialt, ekologiskt och demokratiskt hållbart sätt

Bostadsbyggandet i kommunen ska ske på ett hållbart och långsiktigt genomtänkt sätt, där såväl sociala, ekologiska, ekonomiska och demokratiska aspekter vägs in vid byggandet av bostäder.
I enlighet med kommunens översiktsplan kommer bostadsbyggandet koncentreras mot kommunens större tätorter och lägen med god kollektivtrafik. En tät och blandad bebyggelsestruktur minskar koldioxidutsläpp, ger underlag för service, kollektivtrafik, handel och verksamheter med ett kundunderlag under både dag och kvällstid.

Den har också positiv inverkan på tillgänglighet, integrering och jämställdhet då service, kultur och platser för social interaktion tillgängliggörs för grupper som inte primärt är bilburna. En stark ambition från kommunen är att stärka invånarnas delaktighet i samhällsplaneringen, vilket uppnås genom ökad insyn och möjlighet att påverka.

3. Växa i takt med Stockholmsregionen såväl i befolkningsantal som i befolkningssammansättning

Länets befolkning har ökat kraftigt de senaste åren. I länet bor nu över 2,2 miljoner invånare. Befolkningsökningen förväntas fortgå inom överskådlig framtid, och landstingets preliminära prognoser anger att länet kommer att ha 2,85 miljoner invånare år 2030. År 2050 förväntas länet ha en befolkning på nära 3,4 miljoner invånare.

Kommunerna i Stockholms län har ett gemensamt ansvar för att tillgodose de nya invånarna med bostäder. Den förväntade befolkningsökningen möjliggör potentialer för kommunen. En ökad befolkning kan bidra till att upprätthålla och förbättra stadskvalitéer, service, handel och kollektivtrafik i kommunens tätorter.

Det innebär även bättre förutsättningar för kommunens landsbygd då de kan ta del av en förbättrad samhällsservice i närmaste tätort. I kommunen finns en stor andel äldre och ett underskott av unga och barnfamiljer.

Kommunens ambition är att skapa en mer balanserad åldersfördelning. För att möjliggöra detta krävs att attraktiva och anpassade boendemiljöer skapas för de grupper som kommunen vill locka till sig.

4. I samband med planeringen av bostäder verka för en god hushållning av kommunens resurser

För att verka för en god hushållning av kommunens resurser är förutsättningar för proaktivitet, affärsmässighet och god ekonomi i exploaterings- och planeringshänseende avgörande. En god framförhållning inför förändrad efterfrågan på bostäder uppfylls bland annat genom kommunikation, lyhördhet, medborgar- och marknadsdialog, en aktiv markpolitik, strategisk planering och samverkan såväl inom kommunen som med andra berörda aktörer. Ett sådant förhållningssätt syftar till att motverka att kommunen blir beroende av kortsiktiga och kostsamma lösningar.

En särskilt viktig komponent för att hålla nere kommunens kostnader är att främst bygga bostäder i lägen med redan god samhällsservice och infrastruktur av energi, vatten, avlopp och avfallshantering. För att minska belastningen på kommunens budget och möjliggöra bostadssatsningar är det viktigt att ha kunskap om och ta del av statliga bidrag för bostadsbyggande och ombyggnationer.

Strategiska riktlinjer och åtgärder

De strategiska riktlinjerna syftar till att bidra till ett eller flera av de bostadspolitiska målen. Vilka mål som riktlinjen bidrar till att uppfylla efterföljer riktlinjen. Åtgärderna som efterföljer riktlinjen preciserar de insatser som ska göras av kommunen och de kommunala bolagen för att riktlinjen ska få verkan.

1. Ha ett kontinuerligt högt bostadsbyggande i enhetlighet med eller överstigande regionala mål. Kommunen ska från 2018 och framåt bygga minst 1 000 bostäder per år.

Åtgärder:

  • Följsamt analysera behovet av och tillhandahålla såväl planlagd exploateringsbar mark som detaljplaner för exploatering av privat mark.
  • Säkerhetsställa tillgång till yta för framtida bostadsbyggnation genom inköp av strategiskt belägen mark.
  • Ha en aktiv dialog med bostadsmarknadens aktörer.

2. Med god framförhållning planera för särskilda bostäder för äldre, för personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar samt för personer med sociala behov, integrerat med övrig bebyggelse och i närhet av kollektivtrafik och annan samhällsservice.

Åtgärder:

  • Ha en kontinuerlig samverkan mellan kommunens berörda förvaltningar, Kommunalförbundet, Sjukvård och omsorg i Norrtälje och vård- och omsorgsgivande bolag.
  • Att kommunen i samband med att exploateringsavtal upprättas med privata aktörer säkerställer tillgång till lägenheter för särskilt boende och sociala kontrakt.
  • Ta del av statligt stöd som berör byggande och ombyggnation av bostäder för de grupper som kommunen har bostadsförsörjningsansvar för.

3. Planera för fler hyresrätter med goda pendlingsmöjligheter eftersom många grupper är i behov av sådana. Kommunen ska från 2018 och framåt verka för att det byggs minst 400 hyresbostäder per år.

Åtgärder:

  • Inom kommunens verksamheter prioritera ärenden som gäller hyresrätter, och därmed förkorta tiderna från planbesked till inflyttning.
  • Ta del av statligt investeringsstöd som berör hyresbostäder och bostäder för unga och
  • studerande.
  • Ha en aktiv dialog med bostadsmarknadens aktörer.
  • Genom markanvisningsavtal och andra relevanta åtgärder försäkra sig om att det byggs
  • hyresrätter.
  • Diversifiera markpriser i syfte att underlätta nyproduktion av hyresrätter.
  • Använda sig av lämpliga och effektiva ramavtal för att kunna erbjuda bra och billiga bostäder.

4. Underlätta för unga, nyanlända, hemlösa och personer som behöver åtgärder enligt socialtjänstlagen att ta sig in på bostadsmarknaden.

Åtgärder:

  • I samråd med Roslagsbostäder och i dialog med privata aktörer verka för att fler yteffektiva hyresrätter byggs inom ramen för deras nyproduktion i syfte att minska hyreskostnaderna.
  • Genom dialog arbeta för att försörjningsstöd accepteras som inkomst av alla fastighetsägare.
  • Ha en kontinuerlig dialog med alla fastighetsägare om tecknandet av sociala kontrakt.
  • Utreda möjligheten att arbeta enligt Bostad först modellen för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden.
  • I samråd med Campus Roslagen utreda möjligheten för dem att bygga särskilda ungdomsbostäder.
  • Uppmuntra och underlätta för villaägare till utbyggnation i syfte att hyra ut.
  • Genom dialog verka för och underlätta för kostnadseffektiva renoveringar av hyresbeståndet i syfte att hålla ner hyrorna.

5. Verka för en samordnad bebyggelse och infrastruktur.

Åtgärder:

  • Aktivt söka efter förtätningsmöjligheter i befintliga bostadsområden/ianspråktagen mark.
  • Genom en aktiv omvärldsbevakning följa utvecklingen av innovationer inom stadsutveckling och särskilt former och idéer för förtätning.
  • Prioritera detaljplaner med närhet till kollektivtrafik, i utpekade stråk och utvecklingsorter enligt ÖP 2040.
  • Ta fram fördjupade översiktsplaner för områden i Norrtälje stad, Rimbo och i kommunens övriga tätorter för att få en samlad bild av var nya bostäder bäst lämpar sig att byggas.
  • Planera för högre täthet vid centrala lägen nära service och i lägen med goda pendlingsmöjligheter.

6. Öka invånarnas delaktighet i samband med planering av nya bostäder.

Åtgärder:

  • Verka för att nå ut till invånarna och föra dialog kring bostadsfrågor genom olika kanaler och nätverk såsom medborgardialog, påverkanstorg och sociala medier.
  • Ge invånarna förbättrad insyn i planeringen av bostäder genom att tydligare kommunicera och tillgängliggöra planer, processer, analyser och annan relevant information på kommunens hemsida.
  • Anordna samrådsmöten i planprocesser; översiktsplaner och detaljplaner.

7. Implementera ett barnperspektiv i bostadsplaneringen.

Åtgärder:

  • Bostadsområdenas behov av lokaler för skola och förskola ska analyseras, kommuniceras och hanteras tidigt i planprocessen genom samverkan mellan och styrning av kommunens förvaltningar via en övergripande behovsstyrd lokalförsörjningsstyrning.
  • Ta fram ett planeringsunderlag på översiktlig nivå i form av barnkartor över Norrtälje stad.
  • Beakta alltid Barnperspektiv i alla detaljplaner genom barnkonsekvensanalys.

8. Verka för en blandning av såväl upplåtelseformer och hustyper som bostäder, handel och arbetsplatser i kommunens tätorter.

Åtgärder:

  • Genom markanvisningsavtal och detaljplanering verka för en blandning av hustyper.
  • Genom detaljplanering och avtal verka för en blandning av verksamheter, handel och bostäder.
  • Ha en aktiv dialog med bostadsmarknadens aktörer.
  • Verka för att hyresrätter ska komplettera beståndet i stadsdelar med en hög andel bostads- och äganderätter.
  • Verka för att nya större stadsdelar ska byggas med en blandning av upplåtelseformer, där högst 50 % av flerbostadshusbeståndet ska bestå av hyresrätter.
  • Vara öppen för en ökad diversifiering av boendeformer som byggemenskaper, kooperativahyresrätter och trygghetsboenden med mera.

9. Med god framförhållning verka för att det i samband med nyproduktion av bostäder finns hållbara system för kommunikation, energi, vatten, avlopp och avfallshantering.

Åtgärder:

  • Ha en aktiv dialog med bostadsmarknadens aktörer.
  • Ha en aktiv samverkan inom kommunens förvaltningar och bolag.
  • Säkerhetsställa digital infrastruktur vid nyproduktion och vid omvandling av lokal till bostadsändamål.
Senast ändrad: 2023-04-08