Bakgrund och historia

Norrtälje fick stadsprivilegier 1622 eftersom Gustav II Adolf ville anlägga en vapenfabrik i staden. Det som idag finns kvar av det gamla faktoriet är byggnaden på Hantverkaregatan 23 som idag kallas gevärsfaktoriet, och Roslagsmuseet bedriver sin verksamhet i.

Bakgrunden till Roslagsmuseet

I samband med stadens 300-årsjubileum 1922 öppnade Norrtälje museum i gevärsfaktoriet. 1972 blev Norrtälje museum Roslagsmuseet i samband med att stiftelsen Roslagsmuseet bildades av Norrtälje kommun och Roslagens fornminnes- och hembygdsförening. På grund av stora renoveringsbehov stängdes museet och faktoriet 2008. Efter omfattande renoveringar både utvändigt och invändigt öppnar nu Roslagsmuseet i mars 2023. Det nya Roslagsmuseet drivs av Norrtälje kommun i samverkan med stiftelsen.

Bakgrunden om faktorianläggningen i Norrtälje

Redan innan Norrtälje grundlagts beslöt Gustav II Adolf att ett faktori med tillverkning av gevär och pistoler skulle anläggas i den blivande staden Norrtälje. Skickliga vapensmeder värvades från Tyskland och faktoriet anlades vid Norrtäljeån. Järn till smidet hämtades för det mesta från Ortala järnbruk i Väddö, och de färdiga vapnen levererades till Rustkammaren i Stockholm.

Vid mitten av 1700-talet började vapentillverkningen bli en dålig och kostsam affär för staten. Det beslöts att alla faktoriet i landet skulle säljas till privatpersoner som skulle ansvara för faktoriernas drift och skötsel. Under 1800-talet var inte faktorierna lönsamma att driva privat längre och de lades ner. Den sista ägaren till Norrtälje gevärsfaktori, Arfwed Arfwedsson, fick tillstånd av staten att lägga ner driften i Norrtälje 1842.

Efter vapentillverkningens avslut

Efter att vapentillverkningen vid faktoriet upphört fick Arfwed Arfwedsson möjlighet att lösa in marken för en struntsumma. Att priset sattes så lågt berodde på att marken ansågs värdelös som åkermark och tomtmark.

Några av stadens affärsmän köpte tillsammans hela anläggningen med hus och tomten, damm och vattenfall. De hade stora planer på att bygga om borr- och sliphusen till mjölkvar och sågverk. Den stora hammarsmedjan skulle förvandlas till spikfabrik, men ingen av de många idéerna var riktigt ekonomiskt genomförbara. Det gamla borrhuset var i så dåligt skick så det måste rivas och kvarnar fanns det redan många av i staden.

För att försöka rädda så mycket som möjligt av de satsade pengarna försökte man sälja fastigheten på auktion 1854. Det visade sig vara omöjligt för affärsmännen att få tillbaka det dom satsar och det hela blev en stor förlustaffär. Den 1 september 1854 ropade löjtnanten Ludvig Reinhold Zetterstén in faktorifastigheten för 20 500 riksdaler banco.

Filarverkstaden (idag gevärsfaktoriet)

Det enda som återstår av faktorianläggningen idag är det stora stenhuset längs Hantverkaregatan, gevärsfaktoriet. Huset uppfördes under 1760-talets senare del som filarverkstad.

Här jobbade sänksmeder och låsfilare som skulle smida och sätta samman avfyrningsmekanismer - de så kallade låsen till flintlåsgevär och pistoler. Tidigare hade olika mästare utfört arbetsmomenten på ett vapen från början till slut. Nu prövade man i stället att låta olika specialister ta ansvar för olika delar i tillverkningen. Arbetsmetoden kan ses som ett exempel på den kommande industrialismen och även som en föregångare till det löpande bandet.

Husets olika syften

Efter att vapentillverkningen hade lagts ner kom huset att tjäna flera olika syften. I gevärsfaktoriet har det varit högreståndsbostad, målarverkstad, bankkontor för både Uplandsbanken och Roslagens sparbank, fattigbostäder och kontor.

År 1919 fick Roslagens fornminnes- och hembygdsförening möjlighet att köpa byggnaden, och 1922, lagom till Norrtälje stads 300-årsjubileum, invigdes Norrtäljes första museum.

Övriga faktoribyggnader

Löjtnant Ludwig Zetterstén (1808-1892) lät riva alla återstående faktoribyggnader i trä och uppförde 1856 ett nytt trähus vid Faktorigatan, det som numera kallas Zettersténska gården. En engelsk park anlades – rester av denna finns ännu kvar i den nuvarande museiträdgården.

I Hjertqvistska huset bodde det folk ända in på 1920-talet. Huset flyttades till museets park från en tomt tvärs över ån år 1951.

Kvarnen i Furusund mottog stiftelsen Roslagsmuseet som gåva från Roslagens konstnärsgille 1975. Kvarnen är ursprungligen uppförd 1722 och är en så kallad stolpkvarn med hela kvarnhuset vridbart.