Strålning

I vår naturliga miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen, marken och från oss själva och kallas för naturlig bakgrundsstrålning.

Olika typer av strålning

Strålning kan delas in i joniserande och icke-joniserande. Energin i joniserande strålning är så stark att den kan rycka loss elektroner ur atomer som den träffar och förvandla dem till positivt laddade joner. Röntgenstrålning och radioaktiv strålning är exempel på joniserande strålning.

Icke joniserande strålning är mindre energirik och kan inte jonisera material. Exempel är strålning från solen, samt elektromagnetiska fält som uppstår kring kraftledningar och olika elektriska apparater. Radiovågor från mobiltelefoner är också elektromagnetiska fält.

El- och magnetfält

Magnetfält och elektriska fält uppstår runt alla apparater och anläggningar som drivs av elektrisk ström. Energin från dessa fält kan tas upp av kroppen och på så sätt negativt påverka människors hälsa. Både för elektriska- och magnetiska fält gäller att styrkan som en människa utsätts för avtar med avståndet till installationen och utrustningen.

Läs mer om magnetfält på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida 

De flesta studier som gjorts hittills på elektromagnetisk strålning har inte kunnat visa på någon ökad hälsorisk. Kunskapen är dock otillräcklig och fler studier behövs. Strålsäkerhetsmyndigheten har aktuell information om magnetfält och trådlös teknik.

UV-strålning

Ultraviolett strålning, förkortad UV-strålning eller UV-ljus, är elektromagnetisk strålning i våglängdsintervallet 100 till 400 nanometer, alltså kortare än det synliga ljusets. Det är denna typ av strålning som kan göra oss solbrända, eller i värsta fall förändra våra celler så att vi riskerar cancer. För att skydda sig mot strålningen producerar huden ett pigment som heter melanin, som gör huden brunfärgad.

Läs mer om UV-strålning på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida

Ansvariga myndigheter

Strålsäkerhetsmyndigheten utöver tillsyn mot de som har tillstånd enligt strålskyddslagen (208:396) respektive kärntekniklagen (1984:3) för verksamhet med strålning. Strålsäkerhetsmyndigheten utöver även tillsyn mot anmälningspliktig verksamhet med strålning enligt strålskyddslagen.

Kommunens bygg- och miljönämnd bedriver tillsyn enligt miljöbalkens lagstiftning. Trådlösa nätverk för dataöverföring är inte anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken, men kan ändå utgöra en risk för olägenhet för människors hälsa och därmed omfattas av tillsyn enligt miljöbalken.

För frågor om elektromagnetiska fält i boendemiljön eller allmänna lokaler är det kommunens bygg- och miljönämnd som bär ansvar att besvara frågor och bedriva tillsyn. De allmänna hänsynsreglerna gäller i 2 kap miljöbalken.