Bebyggelse

Översiktsplanen utgår ifrån att det ska kunna tillkomma cirka 9 000 – 14 000 bostäder och omfattande ytor för verksamheter till år 2050. Översiktsplanen ger samtidigt förutsättningar för betydligt fler bostäder än så i föreslagna utbyggnadsområden samt genom bostadsbyggande utom plan på landsbygden. Det innebär dels att vissa områden kommer att finnas kvar som en outnyttjad resurs efter denna översiktsplans tidshorisont, dels att det finns reserver om vissa områden vid närmare studier visar sig vara svåra eller olämpliga att genomföra. Kommunen bedömer att en befolkningsutveckling på 650 - 1 000 invånare per år och omkring 9 000 - 14 000 tillkommande bostäder till år 2050 är en hållbar tillväxttakt för kommunen.  

Ny bebyggelse ska utformas för att klara ett framtida klimat med ökade risker för skyfall och höga vattennivåer. Befintligt bostadsbestånd ska nyttjas effektivt och nyproduktion ska komplettera det befintliga beståndet. I kommunens centralort, kommundelscentrum och landsbygdsnoder ska det finnas ett varierat bostadsbestånd med en blandning av upplåtelseformer och boendestorlekar för att underlätta flyttkedjor, minska segregation och ge möjlighet att bo kvar i orten eller kommundelen under livets olika skeden. Småhus i det befintliga beståndet kan frigöras genom att bygga andra bostadstyper med olika upplåtelseformer. Att frigöra småhus i det befintliga beståndet är viktigt för att bryta trenden av en åldrande befolkning. Småhusen kan då bli tillgängliga för yngre och barnfamiljer som vill flytta till kommunen.  

Merparten av ny bebyggelse ska tillkomma genom planläggning inom och i anslutning till centralorten, kommundelscentrum och landsbygdsnoder. Därutöver ska övriga orter kunna utvecklas utifrån sin karaktär och sina förutsättningar. Ny bebyggelse ska kunna tillkomma i hela kommunen, där platsens förutsättningar så medger. En del av bostäderna kan tillkomma genom omvandling av fritidshus till åretruntbostäder.  

Centralort 

Norrtälje stad ska fortsätta utgöra centralort för kommunen med brett näringsliv, bred service i form av butiker, restauranger, barnomsorg, skolor, äldreomsorg, kultur- och fritidsanläggningar mm samt bostäder i olika typer, upplåtelseformer och storlekar. En stor del av kommunens bebyggelseutveckling bör ske här. Exploateringsgraden bör vara högre än i övriga delar av kommunen. För näringslivets behov prioriteras personintensiva verksamheter så att många får nytta av det goda pendlingsläget med kollektivtrafik, för att bibehålla en attraktiv stadskärna och ge förutsättningar för ett ökat stadsliv. 

Norrtälje stad föreslås utvecklas med ungefär 12 000–14 000 bostäder och ytor för verksamheter och samhällsservice. Utvecklingstakten ska balanseras mot nödvändiga investeringar i tekniska anläggningar (framför allt utbyggnad av Lindholmens reningsverk) och utbyggnad av samhällsservice. Delar av utvecklingen i Norrtälje stad kan därför komma att tillkomma efter översiktsplanens tidshorisont 2050. 

Kommundelscentrum  

Rimbo och Hallstavik utgör kommundelscentrum som ska fylla en funktion för omgivande landsbygd och utvecklas med mer bebyggelse i form av bostäder i olika typer, upplåtelseformer och storlekar, lokaler för näringslivet, samhällsservice, handel samt kultur- och fritidsanläggningar. En relativt stor del av kommunens bebyggelseutveckling bör ske här. 

Rimbo föreslås på sikt utvecklas med ungefär 2 000 bostäder och ytor för verksamheter och samhällsservice.

Hallstavik föreslås utvecklas med 500–1 000 bostäder och ytor för verksamheter och samhällsservice. Hallstavik har god tillgång till energiförsörjning som kan nyttjas för energikrävande verksamheter. Trots detta förutsätter nya energikrävande verksamheter förstärkning av elnätet.

Delar av utvecklingen i såväl Rimbo som Hallstavik kan komma att tillkomma efter översiktsplanens tidshorisont 2050. 

Landsbygdsnoder  

Älmsta och Bergshamra utgör landsbygdsnoder som ska fylla en funktion för omgivande landsbygd och utvecklas som nod och bostadsort med varierat bostadsutbud, samhällsservice, kultur- och fritidsanläggningar, kommersiell service och kollektivtrafik. Älmsta kan utvecklas med 200–300 bostäder och Bergshamra med cirka 100 bostäder. 

Verksamhetsområden  

Områden för skrymmande och transportorienterade verksamheter ska kunna utvecklas i anslutning till trafikplatser vid det övergripande vägnätet. Framför allt vid E18, men även vid en ny sträckning av riksväg 77.  

Kärnöar  

Skärgården har särskilda förutsättningar och kommunen ska underlätta för att bo och verka på öar utan fast landförbindelse, framför allt på kärnöarna Arholma, Tjockö och Gräskö.

Skärgården omfattas av bestämmelserna i kap. 4 miljöbalken. Bestämmelserna utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. På kärnöarna finns idag inga tätorter, däremot kan det i viss mån finnas ett lokalt näringsliv. Övrig sammanhängande bebyggelse i skärgården (utöver tätorter) kan varsamt kompletteras och utvecklas utan att påtagligt skada riksintressenas värden. I första hand genom komplettering inom befintlig bebyggelse, men i viss mån även genom att utöka det bebyggda området. Tillgång på dricksvatten och förutsättningar att anordna en hållbar vatten- och avloppslösning ska alltid säkerställas. Detta innebär en begränsande faktor för ny bebyggelse i skärgården. Läs mer i kapitlet Riksintressen.

Landsbygd  

Norrtälje kommun har en expansiv landsbygd med många byar, mindre orter och fritidshusområden både på fastlandet och i skärgården. Landsbygd och skärgård är varierande och har olika karaktär. De erbjuder ofta attraktiva och hållbara livsmiljöer för boende och verksamheter. Kommunen är positivt inställd till ny bebyggelse på landsbygden där platsens förutsättningar så medger. Kommunen vill stötta initiativ som kan utveckla kommunens olika delar och ta tillvara invånarnas engagemang.  

Byar och mindre orter ska kunna utvecklas utifrån sin karaktär och sina förutsättningar. Vatten- och avloppsfrågan är ofta avgörande. Det behöver också finnas en godtagbar tillgång till service- och infrastruktur. Särskilt viktigt är tillgång till bredband, kollektivtrafik och gång- och cykelvägar.  

Befolkningen i Norrtälje kommun har historiskt sett vuxit snabbare på landsbygden än i tätorterna. Särskilt expansiva områden på landsbygden har i flera fall utvecklats till mer eller mindre sammanhängande bebyggelse och mindre tätorter. Sådana områden behöver planläggas inför fortsatta förhandsbesked och bygglov. Bebyggelseutvecklingen i de expansiva områdena på landsbygden behöver ses i ett sammanhang för att säkerställa en god bebyggd miljö och hållbar kommunal ekonomi där vatten- och avloppsfrågor, kommunikationer, samhällsservice mm kan analyseras och ges hållbara lösningar. Randzonen till Norrtälje stad ska ses som en viktig utbyggnadsreserv på lång sikt, efter denna översiktsplans tidshorisont. 

Fritidshusområden som är möjliga att förse med en hållbar lösning för vatten och avlopp, har rimlig närhet till samhällsservice och som har förutsättningar att få goda pendlingsmöjligheter med kollektivtrafik ska kunna omvandlas till permanentboende. 

Besöksnäringen till landsbygden och skärgården ska utvecklas genom att skapa fler boendemöjligheter för besökare samt olika åtgärder för att förlänga säsongen.

De gröna näringarna (jordbruk, skogsbruk, fiske- och hästnäringar) är viktiga för kommunens identitet och ska kunna utvecklas. Jordbruksmark ska särskilt värnas för att bibehålla lokal livsmedelsproduktion samt för att bevara ett öppet landskap, biologisk mångfald, kulturmiljövärden, friluftsliv och för besöksnäringen. 

Noder utanför kommunen  

Stockholms centrum, Uppsala, Täby/Arninge, Arlanda/ Märsta, Danderyd/Mörby, Kista, Karolinska, Åland och Forsmark är viktiga noder för Norrtälje kommun med många arbetsplatser, service, kultur och kommunikationer. Kommunen ska verka för att stärka kopplingarna till dessa noder för att ytterligare dra nytta av regionens utbud. Både i form av förbättrad infrastruktur och utökad kollektivtrafik.