Globalisering, urbanisering, ett förändrat klimat och en mer digitaliserad värld är ett par av de trender som sker globalt som har betydelse för den fysiska planeringen. Norrtälje kommun ska utvecklas på ett robust sätt för att vara resilient i en föränderlig omvärld, både sett till säkerhetspolitik, klimatförändringar och ekonomiska konjunkturer.

Beslut som tas inom EU och FN påverkar hur vi i Sverige bedriver fysisk planering. Det kan handla om miljölagstiftning eller policydokument inom EU eller konventioner inom FN som Sverige förbundit sig till att följa. Dessa internationella mål, styrdokument, planer och program behöver beaktas i den fysiska planeringen även på nationell och kommunal nivå.  

FN:s globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030)

År 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en universell agenda som innehåller globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Agenda 2030 består av 17 mål och 169 delmål som alla medlemsländer förbundit sig till att arbeta efter för att nå en hållbar värld till år 2030. Hållbar utveckling definieras av FN som utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Agenda 2030 ska minska fattigdom, orättvisor och ojämlikheter, främja fred och rättvisa samt lösa klimatkrisen till år 2030.

De globala målen är integrerade och odelbara. Det innebär att samtliga mål är vägledande för en hållbar samhällsutveckling i Norrtälje kommun. 

Bild: FN:s globala mål för hållbar utveckling.

FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen)

FN:s konvention om barnens rättigheter, barnkonventionen, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Konventionen är uppdelad i 54 artiklar och innehåller en lång rad rättigheter som gäller för varje barn i hela världen. Barnkonventionen syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Bland annat ska det i alla åtgärder som rör barn i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. 

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag. Sedan dess har ett större fokus riktats mot barns rättigheter och att barn ska få större plats. Norrtälje kommun ser skäl att stärka tillämpningen av barnperspektivet i den fysiska planeringen, dels utifrån ambitionen att främja en barnvänlig samhällsutveckling och attrahera barnfamiljer till Norrtälje kommun, dels i ljuset av att barnkonventionen blivit lag. I samhällsplaneringen talar man ofta om att beakta barnperspektivet som ett sätt att säkerställa att barnkonventionen uppfylls i arbetet med till exempel översikts- och detaljplaner. Det handlar om att ta särskild hänsyn till barnen i planeringen och även om att involvera dem i planeringsprocessen genom medborgardialog och samråd.  

Samtliga artiklar i barnkonventionen är viktiga att beakta i den fysiska planeringen men de artiklar som berör att barnets bästa ska beaktas i beslut som rör barn (3), att barn har rätt att komma till tals i frågor som berör dem (12,13) och att barn har rätt till lek, vila och frid (31) är särskilt relevanta för översiktsplanen.