Energi- och klimatmål
Sverige antog år 2017 ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd.
Det långsiktiga målet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Översiktsplanen utgår också från regeringens nationella strategi för klimatanpassning.
Från den 1 januari 2022 gäller även krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Det innebär att byggherrar ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har. Syftet med lagen om klimatdeklaration för nya byggnader är att bidra till att minska klimatpåverkan från byggskedet. Det betyder att nya byggnader som uppförs där bygglov söks efter 1 januari 2022 berörs.
Hur Norrtälje kommun kan bidra till att de nationella energi- och klimatmålen uppnås beskrivs i kommunens miljö- och klimatstrategi. Inom samhällsbyggnad påverkas vår miljö och vårt klimat både av framställandet av material, den faktiska byggnationen samt vid användning av den infrastruktur och de bostäder vi bygger. En ekologiskt hållbar samhällsutveckling gynnas exempelvis av en bebyggelsestruktur som främjar kollektivtrafik, cykelpendling, fjärrvärme och kommunal VA-utbyggnad. Det är därför viktigt att använda livscykelperspektiv när klimatpåverkan och energianvändning ska analyseras för till exempel byggnader. I arbete med översikts- och detaljplanering bör miljö- och klimatfrågor beaktas på ett sätt som gör att den fysiska planeringen blir ett verktyg för bättre miljö och lägre klimatpåverkan.
I Norrtälje kommun är miljö- och klimatstrategin ett viktigt styrdokument för att bidra till att de nationella energi- och klimatmålen uppnås. Kommunens trafik- och mobilitetsstrategi är också av stor betydelse för hur kommunen arbetar för att nå klimatmålen då syftet med strategin bland annat är att ange en planeringsinriktning för hur kommunen ska bidra till Sveriges klimatmål om nettoutsläpp av växthusgaser till år 2045.