Stora investeringsbehov

VA-utbyggnad och dagvattenhantering

Översiktsplanens övergripande principer att hela kommunen ska växa och att tätorter, landsbygd och skärgård ska kunna utvecklas utifrån sin karaktär och sina förutsättningar, medför utmaningar avseende en hållbar VA-situation. Många områden i kommunen förutsätter utbyggnad av VA för att kunna utvecklas. Exempelvis krävs utbyggnad av det allmänna VA-nätets kapacitet i Älmsta för att klara utbyggnad enligt gällande detaljplan vid Väddö kanal.

Investeringar i VA-nätet behöver göras successivt över tid vilket innebär att angelägna åtgärder kan behöva skjutas på framtiden. I vissa fall är nödvändiga åtgärder för att kunna medge utveckling av ett område samhällsekonomiskt orimliga, vilket därför kan medföra hinder för önskad utveckling.

Många områden med sammanhängande bebyggelse har idag en otillfredsställande dagvattenhantering som behöver förbättras för att vara hållbar i ett förändrat klimat. Kunskapsläget varierar mellan olika områden och det föreligger ett omfattande utredningsbehov för att klarlägga lämpliga åtgärder i olika områden. Särskilt är det bristande kunskapsläge där det är enskild dagvattenhantering, det vill säga utanför de allmänna dagvattenanläggningarna.

Det är angeläget att prioritera åtgärder i dagvattensystemet i befintliga miljöer för att anpassa den byggda miljön till ett framtida klimat, även om förändringen kommer smygande över tid. Om åtgärderna förskjuts tills frågan är akut kan handlingsutrymmet ha minskat så att möjliga åtgärder är kringskurna. Ansvaret är delat; Kommunen ansvarar för de områden som har, eller behöver, allmän dagvattenanläggning och enskilda fastighetsägare ansvarar för övriga områden. Det är viktigt att dagvattenhanteringen beaktas i ett större sammanhang vid framtagande av enskilda detaljplaner. Läs om kommunens prioritering av åtgärder i VA-nätet i kommunens VA-plan.

Reningsverk

Lindholmens reningsverk behöver byggas ut så att det klarar motsvarande 50 000 pe för att täcka utbyggnadsplanerna för Norrtälje stad med omnejd fram till slutet av 2030-talet. En sådan utbyggnad kan vara klar under 2028. På sikt förutsätter föreslagen utveckling i översiktsplanen att reningskapaciteten för spillvatten utökas utöver 50 000 pe. Kapaciteten behöver utökas genom ytterligare kapacitet vid Lindholmens reningsverk eller genom ett nytt reningsverk som kompletterar eller eventuellt på längre sikt ersätter Lindholmens reningsverk. I beslutet att genomföra om- och tillbyggnad av Lindholmens avloppsreningsverk ingår att bygga med modern reningsteknik som möjliggör ytterligare kapacitetsökning, en utökning i ett första steg motsvarande ytterligare 20 000 pe. I mark- och vattenanvändningskartan redovisas två tänkbara platser för ett eventuellt nytt reningsverk på längre sikt; Frötuna-Vreta eller Sika. Kommunen behöver utreda förutsättningarna för ett eventuellt nytt reningsverk och för en långsiktigt hållbar lösning. Inget beslut finns för utökning utöver 50 000 pe. Att helt avveckla Lindholmens avloppsreningsverk skulle, utöver förlust av dagens ekonomiska och miljömässiga investeringar, innebära stora kostnader för rivning och återställande av mark. Utbyggnadstakten av Norrtälje stad behöver balanseras mot utbyggnaden av Lindholmens reningsverk och de kapacitetsökningar som krävs.

Såväl utbyggnad av befintligt reningsverk som byggnation av eventuellt nytt verk medför mycket stora kommunala investeringar som kan komma att påverka såväl skattekollektivet som VA-kollektivet.

Transportinfrastruktur

Översiktsplanens intentioner om utbyggd och förbättrad infrastruktur medför ett behov av investeringar i infrastruktur för såväl kommunen som Trafikverket och regionens trafikförvaltning. Kommunen kan också behöva samverka med enskilda vägföreningar då kommunen endast är huvudman för vägarna i Norrtälje stad, Rimbo och Hallstavik. Översiktsplanen medför i sig inga krav på någon extern aktör, utan tydliggör enbart kommunens viljeinriktning om hur mark och vatten ska användas. Kommunens förvaltningar kan använda översiktsplanen och kommunens trafik- och mobilitetsstrategi vid samråd med externa parter om lämplig utveckling av transportinfrastrukturen. Att finansiera infrastrukturobjekt genom den nationella eller regionala infrastrukturplanen sker i konkurrens med andra angelägna infrastrukturinvesteringar, varför nya objekt sannolikt kan finansieras först på mycket lång sikt. Det är därför angeläget att prioritera de åtgärder som ger störst nytta utifrån måluppfyllelse.

Översiktsplanen och kommunens trafik- och mobilitetsstrategi kan påverka hur utformningen av gator och andra allmänna platser utformas i detaljplaner oavsett vem som är huvudman för allmän plats. Det som lyfts fram i översiktsplanen och trafik- och mobilitetsstrategin kan påverka vilka objekt som kommer att ingå i kommunens investeringsbudget framöver.

Trafik- och mobilitetsstrategi, 2022 (PDF)

Gång- och cykelprogram för landsbygden, 2017 (PDF)

Samhällsservice

Många förskolor och skolor i kommunen är i behov av omfattande renovering. Denna upprustning är ofta nödvändig i närtid och belastar kommunens budget.

Energianläggning

En energianläggning för fjärrvärme vid Salmunge avfallsanläggning innebär en större kommunal investering, men skulle minska belastningen i elnätet och skapa förutsättningar för mer elproduktion via kraftvärme.

Avfallsanläggningar

Samtliga avfallsanläggningar och återvinningscentraler är i behov av expansion och utveckling för att kunna möta framtidens avfallshantering och kretsloppslösningar. Närliggande ytor/områden till nuvarande anläggningar behöver tas i anspråk, antingen för expansion eller för att utgöra skyddsbarriärer till närmiljön. Förändringarna som anläggningarna står inför kan kräva större kommunala investeringar.