Sjötrafik

Det saknas idag en heltäckande bild av bryggors fysiska skick vilket medför en risk att bryggor kan komma att upphöra att trafikeras med kort varsel. Detta kan ge stora konsekvenser för öar som saknar alternativa brygglägen. Bryggor som trafikeras av sjötrafiken ägs ofta av många olika parter, vilket försvårar underhåll och investeringar. Läs mer i avsnittet Bryggor nedan samt i kapitlet Genomförande och konsekvenser.

Upplägget med kärnöar och replipunkter behöver breddas till ett nodsystem med möjligheter till byten mellan olika färdmedel. Utöver bastrafiken bör andra öar med fasta boenden ha en trafik som tillgodoser behoven av arbetspendling, serviceresor och skolskjutsar. Det ska även finnas trafik som tillgodoser fritidsboendes och besökares behov i så stor utsträckning som möjligt.

Furusund är idag replipunkt för Gräskö vilket ger långa restider. För att skapa snabbare förbindelser för resor till Norrtälje stad bör i stället Östernäs bli replipunkt. Rådmansötrafiken bör samtidigt göras om till dubbelriktade linjer för att få en robust struktur. Furusund kan fortsätta utvecklas som nod för besökare i
skärgården.

Kommunen ska vara en aktiv samverkans- och dialogpartner mellan trafikutövare och bryggägare för att säkerställa att bryggor med anslutande funktioner motsvarar nuvarande och framtida behov. Kommunen har under 2024 tagit fram en ny bryggplan som ersätter bryggplanen från 2007 (reviderad 2013).

Farleder av riksintresse samt allmänna farleder redovisas i hänsynskartorna.

Kartan över allmänna farleder visar sträckning av allmän farled i längd samt hur vattenvägen förhåller sig till land och större öar. Farledens exakta sträckning beror exempelvis på bottenförhållanden och lämpligaste färdväg. Farledens bredd anges inte. Allt erforderligt vattenområde för sjötrafiken och tillhörande sjösäkerhetsanordningar ingår i den allmänna farleden.

Ställningstagande om farleder av riksintresse samt allmänna farleder (till hänsynskartor)

Bebyggelse, anläggningar och verksamheter ska undvikas i anslutning till farleder för att säkerställa sjöfartens framkomlighet och för att erhålla tillräcklig säkerhet och undvika bullerstörningar. Hänsyn ska tas till svallpåverkan från sjötrafik. Belysning invid farleder utformas så att den inte bländar sjötrafiken.

Bryggor

Kommunen har under 2024 tagit fram en ny bryggplan som ersätter bryggplanen från 2007 (reviderad 2013). I bryggplanen ingår totalt 69 bryggor i Norrtälje kommun som är tillgängliga för allmänheten eller bedöms viktiga för att tillgodose samhällsintressen.

Syftet med bryggplanen är bland annat att:

• Kartlägga vilken samhällsbetydelse olika bryggor har och värdera hur viktiga de är ur ett underhålls-, utvecklings- och planeringsperspektiv.
• Utgöra underlag för kommunens prioriteringar av och beslut om stöd och insatser som påverkar bryggornas funktion och användning.
• Ge vägledning för kommunen i ställningstaganden och prioriteringar vid samordning och kontakter med regionala och statliga organ.

Översiktsplanen redogör för bryggor med prioritet 1-4 enligt kommunens bryggplan. Bryggor i prioritet 1 markeras på markanvändningskartan. Samtliga bryggor under prioritet 1–4 redovisas i hänsynskartorna. Övriga bryggor redovisas ej. Bryggorna har bedömts både utifrån deras nuvarande användning och betydelse, men också med hänsyn till framtida intressen och utvecklingsmöjligheter. Prioriteringen av bryggorna kan därför ändras över tid. Faktorer som utgör grund för bedömning av prioriteringsgraden är huvudmannaskap (allmän eller enskild), väganslutning till bryggan, bryggans standard, förutsättningar för gods och tunga transporter, tillgång till eller framtida möjligheter för kollektivtrafik, parkering, laddning av elfordon och annan service, resestatistik, antal bofasta och fritidshus, betydelse för näringsliv och omgivande samhälle.