I takt med ökad exploatering och påverkan från klimatförändringar riskerar vattnets såväl kvalitet som kvantitet att försämras om ny bebyggelse tillåts i områden som inte är lämpade för dricksvattenuttag. Det är varje kommuns skyldighet att planera för och tillhandahålla allmänna vattentjänster där det finns behov av att lösa dessa frågor i ett större sammanhang.

Det är angeläget att säkerställa en långsiktigt hållbar vattentillgång för såväl den allmänna vattenförsörjningen i kommunen, som vid bostäder och verksamheter som har enskilda vattenlösningar. I kommunens tätorter försörjs 90 % av befolkningen med dricksvatten från ytvatten, varav merparten är från Mälaren. Läs mer om tillgång till rent vatten och miljökvalitetsnormer för vatten i avsnittet Rent vatten.

Regional vattenförsörjningsplan

Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram en regional vattenförsörjningsplan för att synliggöra länets förutsättningar för utveckling och förhållningssättet till grundvattenförekomsterna. Flera vattenförekomster i kommunen har högsta respektive hög regional prioritet. Det innebär att de har bra egenskaper och stor potential för dricksvattenförsörjning. Dessa vattenresurser ska säkerställas så att inte planering eller byggande försvårar eller omöjliggör framtida nyttjande av resurserna för dricksvattenändamål.

De prioriterade vattenskyddsområdena och dess föreskrifter är i behov av revidering vilket bör beaktas i form av extra försiktighet vid fysisk planering inom vattentäkternas tillrinningsområden. Länsstyrelsen i Stockholms län har bedömt behovet av revidering i den regionala vattenförsörjningsplanen. Fyra vattenskyddsområden för grundvattenförekomster behöver revideras (Edsbroåsen-Edsbro, Oxhalsö, Röåsen-Bergby, Herräng). Därtill bör vattenskyddsområden inrättas för fyra andra grundvattenförekomster (Gräddö, Sättraåsen-Sättra, Ekebyholm Vätö-Utveda).

Vattentäkter

Mälaren är den dricksvattentäkt som försörjer flest invånare i kommunen, liksom i en stor del av Stockholms län. Mälaren förser drygt 2 miljoner människor med dricksvatten samtidigt som den utgör recipient för utsläpp från bland annat båttrafik, industrier, åkermark, dagvatten och spillvatten vilket gör att vattenkvaliteten är sårbar. Det kommer krävas stora åtgärder för att upprätthålla Mälarens goda vattenkvalitet i takt med ökad påfrestning. Vattnet från Mälaren renas i Görvälnverket i Järfälla kommun. En stark tillväxt i regionen medför att produktionskapaciteten i Görvälnverket kan komma att behöva utökas.

Kommunalförbundet Norrvatten producerar dricksvatten till 14 medlemskommuner med drygt 600 000 invånare i norra Stockholmsregionen. För kommunens norra delar, utanför Norrvattens distributionsområde, saknas reservvattentäkter och vid händelser som innebär utebliven vattenleverans finns endast nödvatten att tillgå.

Kapaciteten i grundvattentäkten i Grisslehamn är begränsad och räcker inte för behovet. Belastningen är ojämn över året då tillresta turister och sommarboende periodvis kraftigt ökar behovet av dricksvatten. De senaste årens torra somrar har inneburit problem med vattenförsörjningen. Idag finns ett mindre temporärt membranverk, avsaltningsverk, i Grisslehamn för avsaltning av havsvatten. För att säkra tillgången på dricksvatten för befintliga och planerade bostäder planerar Norrtälje Vatten och Avfall AB (NVAA) att bygga ett avsaltningsverk med större kapacitet. Det pågår också en utredning för orterna Herräng, Hallstavik, Skebo, Edsbro och Älmsta för att analysera dricksvattenförsörjning i norra kommundelarna i ett större sammanhang. Bland annat utreds om det är möjligt och lämpligt att förse fler orter med dricksvatten från det nya verket i Grisslehamn eller från Erken. Skeboåns råvattenkvalitet är bristfällig, vilket påverkar vattenförsörjningen i Hallstavik, Skebobruk och Älmsta. Erken kan även vara intressant för reservvattenförsörjning för andra kommuner inom länet.

De båda vattenverken i Drottningdal kommer att läggas ner på grund av bristande råvattentillgång och bristande vattenkvalitet. Drottningdals framtida dricksvattenförsörjning kommer istället att förses av Norrvatten via Svanberga med en ny överföringsledning.

Blidö har en låg råvattentillgång. För Blidö har en bedömning gjorts gällande förutsättningarna och kostnader för att producera dricksvatten av havsvatten.

Dricksvattenresurser med högsta regionala prioritet och vattenskyddsområdets status - i behov av revidering

Norrtälje Erken

Norrtälje Lohäradsåsen-Finsta-Kilen

Norrtälje Lohäradsåsen-Finsta-Norra

Norrtälje Lohäradsåsen-Västra Syninge

Dricksvattenresurser med hög regional prioritet och vattenskyddsområdets status - i behov av revidering

Norrtälje Lohäradsåsen-Malmby

Norrtälje Röåsen-Bergby

Dricksvattenresurs med hög regional prioritet som saknar vattenskyddsområdets status 

Norrtälje, Österåker Largen

Grundvattentillgång i kommunen

Kommunen har låtit utreda grundvattentillgångar i kommunen (Grundvattentillgångar i Norrtälje kommun, Tyréns 2022-03-31). Grundvattenförekomsterna i kommunen är generellt sett utsatta för ett högt exploaterings- och påverkanstryck. Utredningen visar att det är brist på dricksvatten från små grundvattenmagasin i områden längs kusten där andelen fritidsbebyggelse är stor; i Herräng, Norra Väddökusten, Norra och sydöstra Vätö, Björknäs, Grovstanäs, Yxlan och Blidö. Bland mindre öar bedöms störst risk för vattenbrist finnas på Norröra, Söderöra, Svartlöga och Rödlöga. Inåt landet finns också några mindre områden med stor risk för vattenbrist; Sättra, området mellan Gottröra och Abrahamsby samt Sjöändan.

Bland de stora grundvattenmagasinen (där de kommunala vattentäkterna finns) är det framför allt stor risk för vattenbrist eller saltvatteninträngning i Herräng. Ytterligare fyra kommunala vattentäkter har också risk för vattenbrist; Grisslehamn, Edsbro, Södersvik och Blidö. Den begränsade vattentillgången i Herräng, Grisslehamn och Blidö är väl kända sedan tidigare. Problemen i Södersvik och Edsbro är däremot ny kunskap och beräkningarna är osäkra, framför allt avseende Edsbro. Vattenprovtagningar har visat en påtaglig saltvattenpåverkan i Edsbro vattentäkt under många år (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2006). Detta kan ha orsakats av vägsalt, tidigare vattenuttag, relikt saltvatten eller att uttaget varit på gränsen till vad som är långsiktigt hållbart. Om vattenprovtagningar i dagsläget visar på högre salthalt än på 90-talet och påverkan från vägsalt eller tidigare uttag kan uteslutas bedöms uttaget vara större än tillgångarna. I annat fall har sannolikt täktens tillrinningsområden som använts i beräkningarna underskattats.

Även reservvattentäkterna Västra Syninge, Vagndalen och Finsta-Kilen har begränsad marginal. Men då dessa vattentäkter inte används regelbundet och enbart är tänkta att användas under kortare perioder bedöms risken för vattenbrist trots allt som låg där. Två grundvattenmagasin i Lohäradsåsen består till stor del av berg- eller grustäkter. Dessa är därför inte lämpliga att använda som vattentäkter.

Ställningstagande grundvattentillgångar

Om grundvattentillgången understiger 10 % av vattenmagasinets kapacitet: En restriktiv hållning till ny bebyggelse. Vid varje prövning krävs en fördjupad utredning om hur tillgång på dricksvatten kan säkerställas på ett långsiktigt hållbart sätt.

Om grundvattentillgången är mellan 10-50 % av vattenmagasinets kapacitet: Vid varje prövning av ny bebyggelse krävs en utredning om hur tillgång på dricksvatten kan säkerställas på ett långsiktigt hållbart sätt.