Klimat

Det uppstår mer extremt väder i form av fler och längre värmeböljor, stormar och skyfall som kan ge både översvämningar, vattenbrist, påverka vägar och annan infrastruktur och orsaka erosion, skred och andra effekter.

För att begränsa klimatförändringarnas effekter krävs arbete från två håll; Att begränsa klimatpåverkan genom att minska utsläppen av växthusgaser och att anpassa samhället till de förändringar som sker.

Norrtälje kommun har som mål att förvaltas och utvecklas på ett miljö- och klimatmässigt hållbart sätt. Kommunens miljö- och klimatstrategi (2020) utgår från Agenda 2030 och de nationella miljömålen och anger hur kommunen ska arbeta för att uppnå dessa mål. År 2030 ska Norrtälje kommuns organisation, inklusive de kommunala bolagen, vara fossilbränslefria. Kommunen ska också bidra till de nationella målen om netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2045. Den fysiska planeringen ska användas som ett verktyg för att minska samhällets och våra invånares klimatpåverkan samt för att säkerställa klimatanpassning. Kommunen avser ta fram en klimatanpassningsplan som en separat utredning.

Miljö- och klimatstrategi (2020)

Begränsa klimatpåverkan

Väl genomtänkt planering av bebyggelse och utformning av vägar kan minska behovet av bilresor och underlätta för kollektivtrafik, fotgängare och cyklister. Att bevara och stärka identiteten som landsbygdskommun samtidigt som man ska minska klimatpåverkande utsläpp från transporter är dock en utmaning. Kommunens yta är stor och en majoritet av befolkningen bor på landsbygden, vilket genererar långa transporter. Transporter utgör, utan konkurrens, den största utsläppskällan av växthusgaser inom kommunens geografiska område och inom transportsektorn är det framför allt personbilarnas utsläpp som dominerar. Pendlarparkeringar vid platser med god kollektivtrafik i olika delar av kommunen är därför en nyckelfaktor för att många ska få tillgång till hållbara transporter.

Samhällsutvecklingen ska ske med ett helhetsperspektiv för att minska behovet av fossila transporter. Planering av kollektivtrafik, gång och cykel ska integreras i planeringen av bostads- och verksamhetsområden. Merparten av nybyggnation ska ske där kollektivtrafikförsörjningen är god. Samtidigt ska kommunen aktivt driva på utvecklingen av kollektivtrafiken så att fler invånare får tillgång till god kollektivtrafik. Kommunen ska också verka för utbyggnad av laddinfrastruktur för såväl personbilar som tunga transporter. Läs mer om kommunens syn på trafik och mobilitet samt laddinfrastruktur i kapitlet Trafik och mobilitet.

Kommunen ska främja en minskad användning av fossila bränslen, energieffektivisering, produktion av förnybar energi, klimatsmarta transporter, effektiv masshantering och klimatsmart byggnation. Läs mer om energiförsörjning i kapitlet Teknisk försörjning.

Riktlinjer begränsa klimatpåverkan

• Lokalisera merparten av ny sammanhängande bebyggelse till områden med förutsättningar för god kollektivtrafik.
• Underlätta klimatsmarta vardagstransporter och godstransporter i och genom kommunen.
• Underlätta klimatsmart energiförsörjning.
• Prioritera gång- och cykeltrafiken i hela kommunen. Skapa säkra och sammanhängande cykelstråk för pendling och vid skolvägar.
• Säkerställa trygga och säkra pendlarparkeringar i kollektivtrafiksnära lägen.
• Använda kommunens markinnehav, markköp och markförsäljning som instrument för minskade utsläpp och för en klimatsmart exploatering. Markanvisning ska endast ges till exploateringsprojekt med tydliga klimatambitioner och låga utsläpp av växthusgaser genom livscykeln.
• Eftersträva förnybar energiproduktion vid nybyggnation.
• Restaurera och anlägga våtmarker för att binda kol och minska växthusgaser.
• Minimera klimatpåverkande utsläpp med beaktande av byggnationens hela livscykel vid kommunalt byggande (såväl byggnader som allmän plats).

Koldioxidbudget

Kommunen har en koldioxidbudget som visar hur mycket koldioxid som kan släppas ut i kommunen om kommunen ska bidra till att begränsa jordens temperaturökning till 2 grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader till år 2045 (Klimatsekretariatet och Uppsala universitet, 2024). Budgeten visar att kommunen behöver minska utsläppen med 13,8 % varje år.

Transporter är kommunens största utmaning. Om en av sju resor med fossila bränslen byttes ut mot ett fossilfritt alternativ (som cykel, samåkning eller alternativa bränslen) så skulle det minska utsläppen så mycket att koldioxidbudgeten klaras. För att nå uppsatta klimatmål behöver även kolinlagring i skog och jordbruksmark öka. Olika kompensatoriska åtgärder kan genomföras så som att restaurera befintliga våtmarker eller anlägga nya eller att omvandla hårdgjorda ytor till grönområden.

Anpassning till ett framtida klimat

Förväntade klimatförändringar leder till höjd medeltemperatur. Med en höjd global medeltemperatur kommer havsnivån höjas, strandlinjen förskjuts uppåt, angränsande markers produktionsförmåga försämras och strandnära bebyggelse kan förväntas drabbas av översvämning. Låglänta och flacka områden kan påverkas mycket kraftigt vid en höjd havsnivå. Klimatförändringarna beräknas även medföra förändrade nederbördsmönster, med både ökande mängder nederbörd, och en ökad frekvens av till exempel skyfall. Det påverkar risken för översvämningar i hela landskapet. I bebyggelsemiljöer med mycket hårdgjorda ytor, till exempel i kommunens tätorter, kan översvämningsproblemen förväntas öka särskilt mycket. I jordbruksmark kommer en väl fungerande markavvattning vara avgörande för markens produktionsförmåga. Mildare vintrar och längre vegetationsperioder under vår och höst kan också leda till både ändrade produktionsförhållande i jord- och skogsbruk, och till att arters utbredningsmönster förändras.

Den fysiska planeringen erbjuder möjligheter till en långsiktig och förebyggande klimatanpassning av bebyggelse och infrastruktur. Samhällsviktiga funktioner som sjukhus, vårdhem, skolor och övergripande infrastruktur är extra viktiga att skydda inför risker som härrör från ett ändrat klimat. VA/avfallsanläggningar, el/telenätanläggningar samt industrier med stor miljöpåverkan är också viktiga att skydda mot översvämning, ras och skred. Med ett förändrat klimat blir den gröna infrastrukturen alltmer betydelsefull för temperaturreglering i människors vardagsmiljöer. Det finns en koppling mellan biologisk mångfald och ekosystemens resiliens under förändrade klimatförhållanden. Gröna och blå ytor och stråk ska därför utformas så att de blir mångfunktionella utifrån klimatanpassning, sociala värden, spridningskorridorer med mera. De ska bidra till såväl biologisk mångfald som olika typer av ekosystemtjänster.

Riktlinjer anpassning till ett framtida klimat

• Placera ny bebyggelse och samhällsfunktioner av betydande vikt längs kusten över nivån 2,7 meter (RH2000) och längs sjöar och vattendrag över nivån för beräknat högsta flöde. Utforma ny bebyggelse så att den inte tar skada vid ett 100-årsregn (räknat med klimatfaktor).
• Integrera grönska och vattenytor i tätbebyggda områden för att dämpa värmeböljor och kunna omhänderta ökade nederbördsmängder. Strukturerna kan även fungera som gröna korridorer och skapa spridningsvägar för djur och växter.
• Restaurera och anlägga våtmarker för att öka landskapets vattenhållande förmåga.
• Identifiera lämpliga ytliga rinnvägar för att leda vatten vid skyfall till fördröjningsytor, anläggningar eller recipient. Ytorna ska så långt möjligt regleras avseende markanvändning och höjdsättning. Multifunktionell markanvändning ska eftersträvas.
• Minska mängden hårdgjorda och mörka ytor.
• Skugga solutsatta fasader och gårdar vid förskolor, skolor och äldreboenden genom trädplanteringar och annan grönska.
• Hantera riskområden för ras och skred i ett tidigt skede vid detaljplanering och vid bygglov utanför planlagt område. Även risker för angränsande befintlig bebyggelse ska beaktas.

Värme

SMHI:s klimatanalys för Stockholms län visar att årsmedeltemperaturen kommer att öka med 3–5 grader mot slutet av århundradet (Framtidsklimat i Stockholms län – enligt RCP-scenarier). Fler och längre värmeböljor kan ge konsekvenser för en stor andel av befolkningen, särskilt för äldre personer. Det behövs därför platser med skugga och svalka i tätbebyggda områden. Grönska och vattenmiljöer kan bidra till att reglera temperaturen. Vegetation sänker temperaturen genom att skugga närliggande områden men också genom avdunstning av vatten. Vegetation i flera skikt (gräs, buskar och träd) ger en större volym och därmed större effekt. Långvariga värmeperioder kan även öka risken för att smitta sprids genom dricksvattnet. Vattenverken kan därför behöva extra reningssteg för att hindra smitta.

Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram en värmekartläggning baserad på satellitdata som visar högsta uppmätta yttemperatur. Värmekartläggningen redovisas i hänsynskartorna.

Översvämning

SMHI:s klimatanalys för Stockholms län visar att årsmedelnederbörden och förekomsten av kraftiga regn och skyfall kommer att öka med 20–30 % mot slutet av århundrandet (Framtidsklimat i Stockholms län – enligt RCP-scenarier). Detta gör att det är nödvändigt att avsätta ytor för att omhänderta och rena stora vattenflöden så att inte översvämningar medför risker för människors hälsa eller säkerhet. Grönytor bör så långt möjligt utformas så att de blir multifunktionella för att kunna användas för olika ändamål vid normalväder respektive extremväder.

En välplanerad grönstruktur bidrar till att hantera ökad nederbörd och ger också en avkylande effekt i ett varmare klimat. Ny bebyggelse ska placeras och utformas på sådant sätt att den inte riskerar att skadas av översvämning, vilket är särskilt viktigt för samhällsviktig verksamhet samt teknisk infrastruktur och anläggningar.

I ett framtida klimat med mer extremt väder ökar vikten av att säkerställa ytor för att kunna spara vatten från skyfall till torra perioder. Exempelvis i fördröjningsmagasin, dagvattendammar eller andra typer av reservoarer. Det blir ett tekniskt vatten som kan användas för bevattning eller dylikt.

Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Östersjön och längs vattendrag och sjöar. Ny bebyggelse och samhällsfunktioner av betydande vikt längs Östersjökusten bör placeras ovanför nivån 2,70 meter, räknat i höjdsystem RH2000. Om ny bebyggelse placeras under denna nivå behöver kommunen visa att exploateringen inte blir olämplig. Längs vattendrag och sjöar bör ny bebyggelse och samhällsfunktioner av betydande vikt placeras ovanför nivån för beräknat högsta flöde. Enstaka byggnader av lägre värde bör placeras ovanför nivån för ett 100-årsflöde.

Ställningstagande om lågpunkter (till hänsynskarta)

Risken för översvämning ska beaktas.

Ställningstagande om lägsta grundläggningsnivå (till hänsynskarta)

Ny bebyggelse och ällsfunktioner av betydande vikt bör längs kusten placeras över nivån 2,7 meter (RH2000) och längs sjöar och vattendrag över nivån för beräknat högsta flöde. Ny bebyggelse ska utformas så att den inte tar skada vid ett 100-årsregn (räknat med klimatfaktor).

Länsstyrelsens rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län, Fakta 2015:14

Länsstyrelsens rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs vattendrag och sjöar i Stockholms län, Fakta 2021:2

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall, Länsstyrelserna i Stockholm och Västra Götalands län, Fakta 2018:5