Planeringsförutsättningar befolkning och bostadsbestånd

Befolkningsökning och en åldrande befolkning

Norrtälje kommun har, och har under lång tid haft en befolkningstillväxt som har drivits av flyttningsöverskott, där människor från andra kommuner, främst inom Stockholms län, flyttar till och bosätter sig i Norrtälje kommun. En sådan utveckling förutsätter exploatering av nya bostäder i kommunen för att skapa möjligheter för fler människor att göra Norrtälje kommun till sitt nya hem. Långsiktigt är det troligt att den historiska trenden med fler människor som flyttar till än från kommunen kommer att hålla i sig.

Under de senaste 20 åren har befolkningen ökat i framför allt Norrtälje stad och på landsbygden. Även Rimbo och Älmsta har ökat sin befolkning, medan Hallstavik enbart har ökat sin befolkning marginellt. Norrtälje kommun har en av landets mest expansiva landsbygd. Det har lett till att antalet småorter i kommunen har ökat när landsbygden har utvecklats till att bilda sammanhängande bebyggelse som ibland klassas som småorter och ibland till och med tätorter. Befolkningen har ökat allra mest i Frötuna/ Rådmansö, Roslagslänna och Lyhundrabygden.

Befolkningen i Norrtälje kommun är spridd över hela kommunens yta. Flest invånare finns i Norrtälje stad, följt av Rimbo Sjuhundrabygden. I de nordvästra delarna av kommunen är det glesare. Medelåldern har stigit i hela kommunen de senaste 40 åren. En åldrande befolkning ställer krav på både bebyggelse och allmänna platser. Dels efterfrågan på medelstora och mindre lägenheter i centrala lägen som uppfyller dagens krav på tillgänglighet, dels efterfrågan på andra typer av bostadsformer av en allt äldre befolkning. Närheten till samhällsservice är särskilt viktigt för äldre. Dessutom är det viktigt att allmänna platser görs tillgängliga för personer med nedsatt rörelseförmåga. Allra mest har medelåldern ökat i Blidö och Väddöbygden. Det kan förklaras av att dessa områden har sämre tillgänglighet och att det kan vara svårt för barnfamiljer att lösa vardagslivet från öarna. Lägst medelålder och högst andel barn återfinns i Lyhundrabygdenoch Rimbo Sjuhundra. 

Tabell som visar befolkningsutveckling 2004-2021. Avser nyckelkodsområden (NYKO 3). Källa SCB

Karta: Folkmängden i de olika bygder inom Norrtälje kommun 2020-12-31 (Andel av kommunens befolkning %)

Diagram: Befolkningsutveckling i olika bygder de senaste 40 åren

Diagram: Medelåldern i Norrtälje kommuns olika bygder de senaste 40 åren

Befintligt bostandsbestånd

Bostadsbeståndet i Norrtälje kommun består till stor del av småhus (56%). Flerbostadshus uppgår till 36 % och återfinns framför allt i Norrtälje stad, Rimbo, Hallstavik och Älmsta. I mindre orter och på landsbygden dominerar småhusen. Andelen småhus är avsevärt högre än genomsnittet i Stockholms län (68 % flerbostadshus och 25 % småhus).

Upplåtelseformerna varierar också mellan olika delar av kommunen. I Norrtälje stad finns en hög andel bostadsrätter, medan andelen hyresrätter och äganderätter är lägre. I Rimbo och Hallstavik råder omvänt förhållande. Andelen hyresrätter och äganderätter är relativt höga medan andelen bostadsrätter är låga. I Älmsta är det något mer jämn fördelning mellan upplåtelseformerna. I mindre orter som Bergshamra och på landsbygden dominerar äganderätterna.

Byggandet har legat avsevärt högre de senaste åren (efter 2014) än tidigare år. Byggande av flerbostadshus har framför allt skett vid Norrtälje hamn. Småhus har tillkommit i hela kommunen. Läs mer om befintligt bostadsbestånd i kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning.

Diagram som visar upplåtelseformer år 2020. Avser nyckelodsområden (NYKO 3). Källa SCB

Diagram som visar antal färdigställda bostäder i Norrtälje kommun 1995-2021. Källa SCB

Kust och skärgård

Norrtälje kommun har mer än 13 000 öar och utgör därmed en av Sveriges mest betydande skärgårdskommuner. Kommunen huserar också den största samlingen fritidshus i landet – omkring 26 000 fritidshus. Befolkningen i kust och skärgård mångdubblas sommartid, då många fritidshusägare och andra besökare kommer hit. Fritidsboende utgör därmed ett viktigt underlag för service och har stor betydelse för kommunens lokala näringsliv.

Cirka 11 000 fritidshus är belägna längs kusten på fastlandssidan och cirka 9 600 är belägna på öar i skärgården. Längs kusten på fastlandssidan är antalet permanentboende omkring 21 000 personer (exklusive Norrtälje stad). Specifika områden längs kusten med hög andel fritidshus är Herräng, väster om Väddö kanal, Bagghus- och Björköfjärden, väster om Vätösundet och Rådmansö-Frötuna. 

Över 300 öar i skärgården är bebodda, varav drygt 40 öar har permanent befolkning. Övriga har enbart fritidsboenden. Många öar med permanent befolkning har enbart ett fåtal bofasta personer. Antalet öar med permanent befolkning har minskat sedan 1990-talet. 20 bebodda öar är tillgängliga via broar eller färjeförbindelser. Det bor cirka 4 000 personer året runt på dessa, mer tillgängliga, öar. Det finns också över 5 100 fritidshus här. Cirka 2 700 fritidshus är belägna på öar utan landförbindelser, vare sig bro eller färja.

Fungerande sjötransporter med anslutande kollektivtrafik året runt är en viktig förutsättning för att bo och verka i skärgården. I anslutning till bryggor behöver det finnas utrymme för service, vänd- och lastplatser, parkering, laddning av elfordon, anläggning för återvinning samt terminaler för gods och passagerare. Linjetrafiken för skärgården utgår idag från att kärnöarna Arholma, Tjockö och Gräskö ska ha en bastrafik som gör det möjligt att resa till och från fastlandet året runt.

Historiskt sett har sjötransporter haft en betydande roll i kommunens skärgårdsområde. Den första reguljära trafiken i området etablerades 1838 med ångfartyget Ellida som gick mellan Stockholm, Norrtälje och Öregrund en gång i veckan. Norrtälje fick regelbunden ångbåtstrafik från Stockholm 1846, och under 1850-talet öppnades flera linjer i hela skärgården. Skärgårdens första propellerdrivna ångfartyg, Wingåker, började trafikera sträckan Stockholm–Norrtälje år 1859. Vintertrafik i skärgården inleddes på allvar på 1890-talet.

Denna historik har bidragit till att Norrtälje kommun nu huserar ett betydande antal bryggor, många av dem med allmänna intressen. Dessa bryggor har under olika tidsperioder fungerat som anhaltsplatser, destinationer, in- och utlastningsplatser med mera. Bryggorna ägs och underhålls av olika intressegrupper, inklusive samfällighesföreningar, vägföreningar, byalag, kommunen, Svenska kyrkan, skärgårdsstiftelsen samt statliga organ som Trafikverket, Fortifikationsverket, Försvarsmakten, Länsstyrelsen och Sjöfartsverket. Det finns även privata bryggor som genom servitut fungerar som viktiga knutpunkter mellan fastlandet och specifika öar. Norrtälje kommun har identifierat och kartlagt de mest betydelsefulla bryggorna sedan 1980-talet. Läs mer i avsnittet bryggor i kapitlet Trafik och mobilitet. 

Det behöver också finnas en fungerande avfallshantering, där man även i skärgård kan sortera sitt avfall utifrån gällande lagkrav. Det kan bland annat innebära gemensamma lösningar på större öar och vid replipunkter.