Rimbo centrum

Motorn för ortens framväxt från förra sekelskiftet var järnvägen. Järnvägen avvecklades i slutet av 1980-talet och nästan alla spår av järnvägen är idag bortbyggda eller svåra att avläsa i staden och landskapet. Den norrgående banvallen är delvis omvandlad till gång- och cykelväg men inne i Rimbo tätort övergår den till väg. Delvis går väg 77 och 280, som idag är kraftigt trafikerade genomfartsleder, längs den gamla järnvägens sträckning. Vägarna skapar en stark nord-sydlig och öst-västlig barriär i centrum.

Visa kartan i helskärm

Kartan visar utvecklingen av centrumområdet. Rött betyder mångfunktionell bebyggelse.

Rimbo centrum består idag av cirka 100 bostäder samt blandade funktioner, som handel, restauranger och caféer, busstation, bensinstation, centrumparkering och pendlarparkeringar samt torg och en park. Centrumet präglas av stora hårdgjorda ytor för busstation och parkeringsplatser samt vägar med stor andel tung trafik. Offentlig service finns i form av bibliotek, fritidsgård, kommunens kontaktcentrum, badhus och servicebostäder. Sammantaget är det många olika fastighetsägare i centrum. Kommunen äger fastigheter som används för parkering, vägar, park och busstation. De sydöstra delarna av centrum mellan väg 280 och avloppsreningsverket är idag ett verksamhetsområde med inslag av handel.

Inom Rimbo centrum finns ett tiotal detaljplaner för bland annat småindustri, trafikändamål, bussterminal, parkering, centrumändamål och handel. De senast antagna planerna är från 1990-talet. Det finns detaljplaner i centrumområdet där byggrätterna ännu inte utnyttjats vilket möjliggör en viss utbyggnad i centrum. Ett exempel är fastigheten i korsningen mellan väg 77/väg 280 där pendlarparkeringen finns idag.

Hela Rimbo centrum ligger inom ett större sammanhängande område som domineras av glacial lera.

Utveckling

Centrumomvandlingen har många beroenden och samband till större strukturförändringar. Det finns ett skyddsavstånd till vägarna som är utpekade som rekommenderade leder för farligt gods. Dessa skyddsavstånd rekommenderar att bostäder inte byggs närmare än 75 meter, utan att riskerna behöver analyseras och beaktas. Ett absolut lägsta avstånd är dock 25 meter för all typ av bebyggelse. En flytt av vägarna kan möjliggöra en utbyggnad av bostäder.

Centrumomvandlingen förutsätter även att busstationer flyttas till en ny plats och att det genomförs åtgärder på Rimbo Avloppsreningsverk (ARV) i syfte att minska skyddsavståndet. Dessa frågor beskrivs närmare under avsnitt Genomförande samt Teknisk anläggning.

Det kommer också att behövas stadsmässiga lösningar för omhändertagande av dagvatten och skyfall som samtidigt bidrar till upplevelsen av centrumområdet. Det är många anspråk på marken och samtidigt ont om plats. Därför är utformningen och placeringen av dagvattenlösningarna mycket viktig. Se även Grön och blåstruktur, Vattenvårdsområden.

Läs mer om dagvatten och skyfall under Teknisk anläggning, Miljökvalitetsnormer samt i dagvattenutredningen för exempel på åtgärder.

Bild: Ungefärlig avgränsning Rimbo centrum

Sex delvisioner för centrum

I samband med att arbetet med fördjupningen av översiktsplanen för Rimbo påbörjades 2019, genomfördes en tidig dialog med politiker, tjänstepersoner, företagare, verksamma och fastighetsägare i Rimbo centrum. Dialogen syftade till att komma fram till en gemensam målbild för hur centrum kan förtätas. Resultatet blev att fem delvisioner för Rimbo centrum (Vision Rimbo centrum, Spacescape 2019) beslutades. Den sjätte delvisionen har vuxit fram ur en inventering och analys av kulturmiljövärdena i Rimbo centrum (Rimbo centrum utvecklingsförslag, WSP 2020).

1. Centrum som ett finrum i mänsklig skala

För att behålla småstadskaraktären i Rimbo centrum eftersträvas en småskalig, mänsklig skala i bebyggelsen. Ny bebyggelse ger möjligheter att rama in befintliga och tillkommande offentliga platser och gator, som med sammanhängande markbeläggning kan skapa ett tydligt ”finrum” i det offentliga.

2. Mer plats för folkliv

Tillför och förädla ytor för vistelse, folkliv och kultur inne i centrum. En förbättrad torgyta, en upprustad gågata och fler gator md hög prioritet för gående ger möjlighet för boende i Rimbo att ta plats och vistas i det offentliga rummet.

3. Tryggt och tillgängligt för gående

Trafiksäkerheten och tillgängligheten för gående i centrum upplevs idag av många som bristfällig. Detta åtgärdas genom att ge högre prioritet för gående på befintliga såväl som nya gator. På sikt omvandlas väg 77 och 280 till stadsgator med sänkta hastigheter för att öka trafiksäkerheten och möjliggöra fler passager och korsningspunkter för gående. Trottoarer och cykelbanor ger mer utrymme för gående och cyklister.

4. Ny bebyggelse skapar ett tydligare rum

Tillkommande bebyggelse kan fungera som ett verktyg att skapa mer tydliga gatu- och stadsrum, genom att rama in platser och stråk. Fler bostäder och ökat underlag för lokal service stärker också centrums roll.

5. Nytt resecentrum och ökat hållbart resande

Med hänsyn till en möjlig, framtida förlängning av Roslagsbanan, flyttas resecentrum till ett läge som kopplar samman bussterminal med järnvägsreservatet. Ett nytt resecentrum kan också göra det mer attraktivt att resa hållbart, samtidigt som markparkering får annan användning. En flytt av bussterminalen frigör attraktiv mark, som är en viktig pusselbit för att skapa en mer tydlig entré till centrum.

6. Ett centrum med rum för grönska

Trädgårdsstaden var utgångspunkten i den över 100 år gamla stadsplanen. Denna vision får fortsatt prägla Rimbo centrum i dess utveckling. Med mer grönska och tydliga stadsrum finns möjligheten att skapa ett tätare, mer attraktivt och mer hållbart centrum. Gröna miljöer är av stort värde för att skapa en hållbar miljö som blir robust för klimatförändringar och samtidigt höjer vistelsevärdet. Ökad grönska i stadsmiljön bidrar till att på ett bättre sätt ta hand om dagvatten, sänka temperaturer och rena luften. När centrum förtätas växer behoven av att utveckla kvalitativa offentliga rum för det ökande antalet människor som väntas bo, arbeta och vistas i kvarteren.

Utgångspunkter för nya centrumkvarter

När Rimbo centrum utvecklas ska Rimbos trädgårdsstadskvaliteter värnas och förstärkas. Visionen innebär också att ett nytt resecentrum skapas med möjlighet till direkt koppling till en förlängning av Roslagsbanan. Området vid nuvarande busstation kan utvecklas och nya gröna centrumkvarter föreslås inom de områden som idag saknar bebyggelse, i huvudsak markparkeringar i centralt läge. En förtätning på dessa platser skulle bidra till ett tydligare definierat Rimbo centrum. Utvecklingsförslaget bygger vidare på det stadsplaneideal som funnits för Rimbo sedan 100 år tillbaka i tiden. Då, som nu innebär det stora kvarter, bebyggelse i mänsklig skala, plats för grönska och tydliga rumsbildningar. Förslaget är anpassat så att vissa mindre delar kan utvecklas då nya väg 77 finns på plats, andra delar kräver att också väg 280 får en ny dragning utanför centrum. Först när de nya vägarna anlagts och de tunga transporterna kan ledas bort från centrumvägarna öppnas möjligheten att skapa hela, kvalitativa stadskvarter med mer plats för folkliv.

Bild: Översiktskarta över föreslagen centrumomvandling i Rimbo

De kulturella värdena som finns i Rimbo centrum har identifierats och ska beaktas vid utveckling av respektive kvarter där särskilt värdefull bebyggelse och/eller områden ingår. En byggnadsklassificering har gjorts i två steg för centrumkvarteren. En övergripande där särskilt värdefulla byggnader och områden identifierades samt byggnader med miljömässigt värde (Rimbo Kulturmiljöutredning och landskapsanalys, WSP 2019).

En fördjupad byggnadsklassificering har tagits fram för de byggnader som pekats ut som särskilt värdefulla och ligger inom det mer detaljerade utvecklingsförslaget för centrum (Rimbo centrum – byggnadsklassificering, WSP 2020).

Bild: Rimbo illustrationsplan kvartersnummer

Blandstadskvarter 1–7

Kvarteren föreslås utvecklas mot stadskvarter för att skapa ett tydligare centrum och attraktiva boendemiljöer med gröna gårdar för höga vistelsevärden. Något av kvarteren kan utformas som ett storgårdskvarter med extra stort ljusinsläpp och möjlighet till en gård med fler funktioner för de boende. En volymstudie har tagits fram för att undersöka hur höga hus som är lämpligt i centrum, i förhållande till omgivningen. Förslaget varierar mellan 3–5 våningar, där de nya kvarteren på befintliga busstationen tål högst antal våningar, och kvarteren som angränsar till villabebyggelse generellt bör hållas lägre. Entréer till den nya bebyggelsen bör ske utifrån gatorna då det bidrar till att befolka gatorna.

För tillkommande bebyggelse vid gamla stationshuset (kvarter 1) föreslås två fristående punkthus. Hela kvarteret är utpekat som särskilt värdefullt område och därför krävs extra hänsynstagande vid utvecklingen av detta kvarter. Punkthus kan bidra till att inte dölja stationshuset, utan snarare synliggöra det. Buller från vägtrafiken behöver dock studeras närmare för att utröna om förslaget är genomförbart ur bullersynpunkt.

Sammantaget uppskattas kvarter 1–7 kunna inrymma 286 nya bostadslägenheter. Uppskattningen grundar sig på den struktur och det antalet våningar som anges i illustrationsplanen. De nya kvarteren skapar möjlighet till levande bottenvåningar med lokaler för handel, restauranger och tjänsteföretag i de stråk där flest människor väntas röra sig. Totalt beräknas drygt 5600 kvadratmeter lokalyta tillkomma i dessa stråk som sträcker sig längs Roslagsvägen och Västra Stockholmsvägen samt vid torget och parkeringsplatsen i centrum.

Inom kvarter 6–7 finns idag en bensinstation. För att möjliggöra en utveckling mot bostadskvarter behöver bensinstationen omlokaliseras.

Blandstadskvarter 8–9

För kvarteren närmast söder om Köpmannagatan tillåts en succesiv omvandling till tätare kvarter med fler funktioner så som bostäder, verksamheter förenliga med bostäder, handel och kontor (Blandstad – gradvis omvandling i översiktskartan). I mark- och vattenanvändningskartan har dessa kvarter fått användningen Mångfunktionell bebyggelse. Detta förutsätter att fastighetsägarna själva är villiga att driva en sådan utveckling.

Blandstadskvarter 10

Kvarteret söder om nya resecentrum mellan Västra Stockholmsvägen och järnvägsreservatet (kvarter 10), tillåts på sikt att bli blandstadskvarter genom komplettering och förtätning. Detta område tål generellt en högre bebyggelse då det redan idag har en mer storskalig karaktär. Det industriella uttrycket bör vara utgångspunkt för den tillkommande bebyggelsen. Byggnader av mycket högt kulturhistoriskt värde är Mjölkcentralen och Konfektionsfabriken. Flera andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader finns också (Rimbo centrum – byggnadsklassificering, WSP 2020), vilka omvandlingen i så stor utsträckning som möjligt ska ta hänsyn till.

Detta område kan på sikt inrymma en ny grundskola och idrottshall. I mark- och vattenanvändningskartan har detta område användningen Mångfunktionell bebyggelse. Om en förtätning av kvarteren 8–10 sker, uppskattas de tillsammans kunna rymma uppemot 160 nya bostäder.

Befintligt verksamhetsområde

Området mellan järnvägsreservatet och avloppsreningsverket föreslås få fortsatt användning verksamheter, såtillvida de är förenliga med bostäder. En gradvis omvandling mot ett effektivare markutnyttjande och inriktning mot mer handel och kontor välkomnas. Se även under rubrik Transportinfrastruktur.

Skyddsavstånd Rimbo reningsverk

Åtgärder på Rimbo avloppsreningsverk behövs för att minska luktspridningen och möjliggöra en stadsomvandling i de föreslagna kvarteren. Se Vatten och avlopp.

Vägar, gator och stråk

När nya förbifarter för väg 77 och väg 280 finns på plats finns förutsättningar att succesivt omvandla vägarna till gator och utforma dem på ett sätt så att hastigheten för fordonstrafiken minskas och mer utrymme kan skapas för fotgängare och cyklister. Längs stadsgatorna planteras träd där så är möjligt. Sambandet mellan järnvägsparken och det nya resecentrumet förstärks och Köpmannagatan rustas upp som gågata. Banvallen lyfts fram som gång- och cykelstråk vid gamla stationshuset och söder/österut förbi nya resecentrum och vidare upp mot Finstavägen. Längs Västra Stockholmsvägen behöver gång- och cykelstråket särskilt beaktas så att det utformas och länkas samman på ett tryggt och säkert sätt. Vidare utredning hur detta ska göras behövs. Inom hela centrum har gång och cykel prioritet i syfte att skapa ett tryggare centrum med ett rikt folkliv. Detta kan tydliggöras bland annat genom en sammanhängande markbeläggning där gående har prioritet. I väntan på Roslagsbanans förlängning till Rimbo kan banvallen rustas upp och användas som rekreationsstråk.

Bild: En tidig skiss ur ett fågelperspektiv från norr, söderut över Rimbo centrum. De nya kvarteren syns i grått. Bild: WSP

Parkeringar

Parkeringarna för besökande till centrum fördelas på den centrumparkering som blir kvar efter byggnation, eventuella kantstensparkeringar längs gator samt ett nytt parkeringsområde vid nya resecentrum i direkt anslutning till kollektivtrafiken. Den nya parkeringen vid resecentrum används lämpligen även som pendlarparkering. På så sätt möjliggörs både ett byggande på mark i centrum, som idag tas i anspråk av ytkrävande markparkering, samtidigt som ett hållbart resande med en samlad bytespunkt kan skapas. Bostadsparkering för nya bostadskvarter förläggs under den nya bebyggelsen för att möjliggöra tillräckligt stora gårdar med kvalitativa vistelseytor.

På sikt kan det uppstå behov av att iordningställa en pendlarparkering intill kollektivtrafikstråk i anslutning till tätorten.

Offentliga platser

Järnvägsparken var en av de första offentliga platserna som tillkom i Rimbo centrum. Kontakten mellan parken och det gamla stationshuset föreslås stärkas genom att utveckla den offentliga ytan däremellan som idag används endast som parkering. Köpmannagatan föreslås tillföras gröna kvaliteter och bli det gröna stadsstråk som länkar ihop järnvägsparken med det nya resecentrumområdet. Vid skärningspunkten och den befintliga platsbildningen Köpmannagatan/Centralvägen föreslås en mindre fickpark i syfte att skapa en mötes- och viloplats, en grön oas mitt i centrum.

Torget utgör ytan i skärningspunkten mellan Köpmannagatan och centrumstråket norrut vid de nya kvarteren. I och med att centrumkvarteren byggs skapas ett tydligare stadsrum som ramas in av fasader med levande bottenvåningar. Det ökade antalet bostäder skapar ett nytt underlag för service och när att centrumkvarteren byggs kan torget omdanas och tillföras fler kvaliteter.

I anslutning till resecentrum bör en park eller ett torg utformas med syfte att höja attraktiviteten i utemiljön på platsen och ta hand om gång- och cykelflödet mellan nya resecentrum och centrumkvarteren.

Under 2018 genomfördes en dialog med elever i årskurs 6 på Långsjöskolan enligt metoden ”Barnkartor i GIS”. Metoden är framtagen av forskare vid SLU och bygger på en digital kartenkät som besvaras av skolelever. Studien syftade till att kartlägga var barn vistas och hur de upplever sin utemiljö, så som skolvägar, favoritplatser och platser som de upplever som otrygga. Mycket av det som framkom av studien rör centrum. Många barn rör sig till och från centrum till och från skolan och under sin fritid, många vistas i centrum och många av barnen upplever centrum som en farlig eller en otrevlig plats. Samtidigt har flera barn angett att centrum är en av favoritplatserna de vistas på.

Barnkartor-i-GIS-studien visar på betydelsen av att utforma ett centrum som är utformat på ett sätt som gör det säkert och tryggt för barn och unga att vistas och röra sig i området. Barn och unga tillhör en grupp i samhället som vistas allra mest på de offentliga platserna.

Kartan visar var barnen brukar vistas utomhus på fritiden. Ju mörkare färg, desto fler barn har svarat att de brukar vistas här. Många barn vistas i Rimbo centrum. Källa: Barnkartor i GIS 2018

Konst i Rimbo centrum

Den konstnärliga gestaltningen i det offentliga rummet bidrar till att stärka identiteten och karaktären i Rimbo tätortsområde. Den kan fånga upp och interagera med kulturhistoriska värden, vara platsspecifik och spegla vår samtid. Konsten kan även bidra till att skapa nyfikenhet och inspirera till reflektion men också lek. Konsten skapar rum för möten och fler får ta del av att möta konst i sin närmiljö som vanligtvis inte besöker konstinstitutionerna. I Rimbo kommer det finnas större och mindre konstnärliga gestaltningar utifrån plats och behov. Idag finns endast ett par konstverk i den offentliga miljön i Rimbo. 

Konst i de nya bostadsområdena bidrar till att skapa identitet och en hemkänsla. Konstverken kan vara en del av en fasad, portiker eller på innergårdar. Konsten i de nya bostadsområdena är en del av hela Rimbos utveckling och sker i samarbete med den befintliga planen för offentlig gestaltning i Rimbo centralort.

Resecentrumområdet

Det nya resecentrumområdet ska utvecklas för alla trafikslag. Alla är fotgängare i början och i slutet av en resa, varför det är av stor vikt att miljön är vackert, tryggt och trafiksäkert utformad för fotgängare och cyklister. Längsmed resecentrumkvarteret och med direkt koppling till de stråk som leder till centrum och banvall ska det finnas gång- och cykelvägar. Cykelparkeringar möjliggörs centralt inom resecentrumområdet.

Tegelbyggnaden på fastigheten Galten 1, som från början uppfördes som mejeribyggnad 1938, föreslås få användning som resecentrum med plats för bland annat vänthall och service. Byggnaden är klassad som kulturhistoriskt värdefull och är mycket välbevarad till form och material. Den antas kunna anpassas till en ny användning utan att förvanska de bärande karaktärsdragen.

Resecentrumområdet ska fungera optimalt för kollektivtrafiken med en initial utformning för busstrafik som på sikt kan byggas ut för att också ta emot en förlängning av Roslagsbanan. Rimbo skulle i ett sådant skede få en helt ny roll som kollektivtrafiknod i ett regionalt perspektiv. Illustrationsplanen anger ett förslag med hållplatslägen strax öster om resecentrumbyggnaden, intill parkeringsplatsen i ett första skede och perrongerna/parkeringsplatser i ett senare skede. Möjligheten att skapa dockningsplatser för bussar i direkt anslutning söder om resecentrumbyggnaden behöver utredas vidare i ett senare planeringsskede.

Även biltrafiken ska på ett smidigt sätt kunna ta sig till och från nya resecentrum och nya parkeringsplatser skapas i anslutning till hållplatser och perronger. En kapacitetsutredning behöver tas fram för att beräkna framtida parkeringsbehov.

Banvallen föreslås rustas upp som gång- och cykelstråk norr om resecentrum. När Roslagsbanan förlängs till Rimbo kommer infarter till verksamhetsområdet att skäras av. Hur infart till verksamhetsområdet då kan utformas intill rekreationsstråket behöver studeras vidare i den fortsatta planeringen.

Service och offentliga funktioner

Både de nya centrumkvarteren och de kvarter som gradvis kompletteras och omvandlas till blandstad ska rymma plats för offentlig och kommersiell service. I takt med att befolkningen i Rimbo ökar växer serviceunderlaget och plats behöver skapas för näringslivet. Kombinationen bostäder med lokaler i bottenvåningarna är önskvärd i centrumkvarteren i de stråk som förväntas ha störst flöden av människor. De stråken ska i första hand erbjuda lokaler längs gatan, vilket också bidrar till att befolka gatorna fler tider på dygnet och därmed öka förutsättningarna för upplevd trygghet. Sammantaget uppskattas drygt 5600 kvadratmeter lokalyta möjliggöras i de nya centrumkvarteren genom att nyttja bottenvåningarna längs vissa stråk.

Extra omsorg bör läggas vid centrumkvarteren vid torget, där också en högre grad av offentlig service kan förläggas. Det skulle exempelvis kunna vara kommunala funktioner och samlingslokaler/mötesplatser som ska vara tillgängliga för invånarna, exempelvis Öppen förskola som idag helt saknas i Rimbo tätort. Olika typer av servicelägenheter, exempelvis för äldre, bör också finnas i centrumkvarteren med närhet till kollektivtrafik, service och offentliga platser.

Riktlinjer

• De identifierade karaktärsområdena bör vara utgångspunkten för den kommande planeringen av Rimbo centrum enligt Rimbo centrum utvecklingsförslag (WSP 2020).
• Behovet av detaljplaner är avhängigt när i tid det blir aktuellt för stadsutveckling. Centrumutvecklingen är beroende av Trafikverkets nya vägdragningar av väg 77 respektive väg 280. Inget förslag på avgränsning eller ordningsföljd av kommande detaljplaner görs därför inom fördjupningen av översiktsplanen.
• Åtgärder på Rimbo reningsverk behöver göras för att visionen för Rimbo centrum ska kunna genomföras.
• Möjligheterna att planera för en ny grundskola i anslutning till resecentrumområdet (kvarter 10) behöver utredas vidare.
• Dialog med barn och unga ska ske i den fortsatta planeringsprocessen för att stärka barnperspektivet.
• För vidare planering av de nya kvarteren krävs detaljplan då mer detaljerade utredningar tas fram, så som buller, solstudier, förprojektering, kapacitetsstudier för parkering, geoteknik, markföroreningar och dagvattenhantering.
• Tekniska lösningar för dagvatten och skyfall ska utredas och utformas med omsorg gällande lämplig placering, form och funktion.
• Utred och bedöm behovet av VA-försörjning och kapacitet.
• Resecentrumområdet behöver utredas vidare med avseende på aspekter som trafik- och vistelseytorna inom området, parkeringsytornas storlek, före detta Mejeriets möjliga omvandling till servicebyggnad/resecentrum och hela områdets koppling till omgivningen. En mer detaljerad genomförandeplan behöver tas fram för resecentrumområdet för att anpassa åtgärderna i tiden.
• Geotekniska utredningar behöver tas fram för varje del som är aktuell för vidare planering och byggande. I princip hela centrumområdet vilar på mark med lerdominerade jordarter.
• Marksanering kan behöva göras innan området bebyggs.
• Utred om skyfall ev. kan påverka vattenskyddsområdet som ligger utanför Rimbo centrum.
• Konstnärlig gestaltning ska finnas med som en del i utvecklingen i varje del av Rimbo centrum.
• Nytt läge för bensinstation behöver utredas.
• Den gröna infrastrukturen i samband med utvecklingen av Rimbo centrum ska värnas och stärkas.

Bild: Bilaga Illustrationsplan Rimbo