Blåstruktur

Visa kartan i helskärm

Kartan visar all samlad blåstruktur inom Rimbo.

Övergripande blåstruktur

I Rimbos våtmarker, glupar och dammar lever till exempel många groddjur. I de fuktiga miljöerna och i sjöarna och vattendragen trivs även ovanliga mossor och sällsynta vattenväxter men även fladdermössen trivs i dessa miljöer.

Vattnet flödar igenom landskapet. Rimbo med omnejd ligger till stor del i Norrtäljeåns avrinningsområde däremot ligger de sydvästra delarna av Rimbo delvis i Åkerströmmens avrinningsområde. Från norr rinner vattnet från skogarna i Uppsala län och den lilla sjön Kornan ner i Gavellångsjön och vidare till Skedviken för att sedan ta vägen till Syningen. Härifrån rinner det igenom Rimbo centrum i Vallbyån vidare ner till Kundbysjön för att sedan fortsätta sin resa österut mot Norrtäljeviken via ett flertal sjöar och åar. Västerifrån rinner vattnet från Metsjön och dess avrinningsområde vidare ner i Långsjön för att nedströms ansluta till ån från Syningen för att sedan rinna in i Kundbysjön.

Våtmarker och grundvatten fyller på de stora ytvattensystemen. Det finns många olika typer av våtmarker i planområdet med sumpskogar, strandmiljöer och en mosse. Öster om Rimbo, i nordsydlig riktning, ligger ett betydande grundvattenmagasin i Röåsen. Utöver att vara viktigt som dricksvattenreserv är grundvattenförekomster också viktigt för grundvattenberoende ekosystem.

Våtmarker

I Rimbo med omnejd finns ett flertal våtmarker och sumpskogsområden som är upptagna i bland annat Skogsstyrelsens sumpskogsinventering. Dessa biotoper har höga naturvärden som beror på hydrologin. Bolsmossen i nordväst är en helt intakt mosse med mycket höga värden. Här finns sällsynta mossor och sötvattenssnäckor.

Sjöar och vattendrag

Rödlistade arter såsom fladdermöss, fåglar, utter och sällsynta kransalger är starkt knutna till Rimbos sjöar och vattendrag.

Syningen är en grund sjö som tidigare varit klarvattensjö som nu blivit grumlig. Sjön har betydelse för fågellivet, främst den vassrika Ekebyholmsviken i norr. Utter förekommer regelbundet i sjön. Sjöns in- och utlopp utgörs av våtmarksområden. I Syningen finns det rödlistade arter och arter som är mycket känsliga för miljöpåverkan.

Kundbysjön med sina sankängar har ett stort värde som rastplats för flyttande fåglar under vår och höst. Sjön utgör också en viktig häckningsplats för ett flertal arter. Kundbysjön påverkas av näringsämnen från reningsverken i Rimbo och Rånäs och har tidigare restaurerats på grund av snabb igenväxning. Den påverkas också av dagvatten från stora delar av Rimbo via åarna.

Långsjön har med sitt grumliga vatten ett litet siktdjup och drabbas ofta av kraftiga algblomningar. Sjön är ett viktigt fiskevatten där fiskekort kan lösas.

Vallbyån som rinner genom Rimbo på sin väg från Syningen till Kundbysjön är reglerad och har flera vandringshinder. Långa sträckor av Vallbyåns strandzoner är hårt exploaterade. Bitvis finns dock fina partier och i norr finns en nyckelbiotop längs med ån.

Naturlig fördröjning och rening

Småvatten, dammar, våtmarker, översvämningsområden, naturliga vattendrag och sjöar har stor betydelse för fördröjning och reglering av vattenflöden. De är också betydelsefulla för den biologiska mångfalden och flera nyckelbiotoper finns i anslutning till dessa områden.

Utöver arbetet med att ta hand om dagvatten ska det lämnas plats för naturliga vattensystem och för kommande vattenvård. I och runt Vallbyån behöver det säkerställas att naturliga kantzoner kan bibehållas och återskapas.

Strandskydd

Planområdet berörs av generellt strandskydd både kring Långsjön och kring Syningen. Det generella strandskyddet gäller för ett område som sträcker sig 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Det skyddade området sträcker sig både in på land och ut i vattnet. I den södra delen av Syningen, det område som kallas för Näset, gäller även utvidgat strandskydd. Här är strandskyddet utvidgat från 100 meter till 300 meter, enligt Länsstyrelsens beslut om utvidgat strandskydd för Norrtälje kommun, från 16 september 2014 med dnr. 511-39836-2012.

Utveckling

För sjöar och vattendrag och de ekosystemtjänster som är kopplade till dem är det viktigt att fortsätta arbetet mot bättre vattenkvalitet. Det ska gå att bada i sjöarna och vattenmiljön ska bidra till att gynna och bevara hotade arter. Det betyder att utsläpp av miljöfarliga ämnen ska minska och att naturliga vatten och strandzoner ska behållas naturliga eller återskapas.

För mossar, sumpskogar, dammar, naturliga stränder är det viktigt att exploatering lämnar en skyddszon som inte påverkar hydrologin. Utsläpp av dagvatten till känsliga vattenmiljöer ska undvikas och i sådana fall först renas i syfte att uppnå bevarandestatus för hotade arter och i syfte att uppnå god vattenstatus. I vissa känsliga vattenmiljöer med hög biologisk mångfald som våtmarker och dammar (ej dagvattendammar) ska dagvatten inte släppas alls. Dagvattenlösningar nere i recipienten är inte godtagbart utan ska ske uppe på land.

Våtmarker ska igenom hela planprocessen ses som en resurs, som bidrar till landskapets vattenhållande egenskaper och bidrar till att minska skada från översvämningar och skyfall. Fungerande naturliga våtmarkssystem har ett högt ekonomiskt värde för samhället. Planeringen bör sträva mot att bevara och restaurera de våtmarkssystem som finns och återskapa deras funktion på de platser där våtmarker har försvunnit.

Värdefulla vattenområden med extra höga värden bör ha ett formellt skydd. Bolsmossen är ett vattenområde med extra höga värden och som bör ha ett formellt skydd.

Ekologiskt funktionella kantzoner behövs för den biologiska mångfalden i vattnet men också för ekosystemtjänster som vattenrening och flödesutjämning vid skyfall samt för temperatursänkning i stadsmiljön. Därför ska ekologiskt funktionella kantzoner vid vattendrag och sjöar bibehållas eller återskapas. En naturlig strandzon längsmed vattendrag har träd och buskar i olika åldrar, död ved och överhängande grenar över vattnet samt en zon som kan översvämmas vid olika höga flöden. Strandmiljöer längs sjöar och vattendrag ska bevaras och restaureras, detta bibehåller ekosystemens funktion och skapar också en grönblå lunga för människor att vistas i. Det är viktigt att bevara opåverkade strandzoner runt sjöar och vattendrag, även inne i Rimbo. Det optimala är en ekologiskt funktionell strandzon på 30 meter. Vid skötsel av strandmiljöer är det viktigt att ta hänsyn till de skyddsvärda arter som finns.

Naturpedagogik vid dammar, sjöar och vattendrag bör uppmuntras och förenklas. Tydlig information ska finnas på plats och habitatförbättrande åtgärder bör utföras.

Riktlinjer

• I den fysiska planeringen bör det stora ekonomiska värdet av levande sjöar, vattendrag och våtmarker beaktas.
• Tillgängligheten till sjöar, småvatten, vattendrag och våtmarker bör ses över och säkerställas.
• Naturpedagogiska platser kopplade till vatten bör utvecklas.
• Vattnets rekreativa värde ska tas om hand och ses som en resurs.
• Naturstränder ska bevaras och fysisk störning ska undvikas i ekologiskt känsliga strandzoner.
• Väl tilltagna skydds- och kantzoner ska sparas mot sjöar och vattendrag.
• Ekologiskt funktionella kantzoner återskapas.
• Bolsmossen ska inrättas som kommunalt naturreservat och Tistelkullen med de tusenåriga gravarna ska ingå.