Kulturmiljö och landskapsbild

Visa kartan i helskärm

Kartan visar samlade kulturmiljövärden inom Rimbo.

Historik

Rimbo har en lång historia och orten har vuxit fram under olika tidsepoker, från början ett jordbrukssamhälle var Rimbo ett jordbrukssamhälle som under hand började växa fram till ett mindre samhälle. Byarna och gårdarna i socknen har lång historia och flera är kända sedan medeltid. Fyra av byarna i Rimbo socken, Håsta, Viby, Tomta och Asplund blev så småningom samhället stationssamhället.

I samband med att man byggde tre järnvägslinjer genom Rimbo vid slutet av 1800-talet blev Rimbo en naturlig knutpunkt. Järnvägsstationen blev den nya centralpunkten och Rimbo tätort började växa fram runt stationen. Under 1920-talet antogs Rimbos första stadsplan och i de centrala delarna av Rimbo finns gatustrukturen från den ursprungliga planen till stor del kvar. Planen var influerad av trädgårdsstadens planeringsideal med boulevarder, gator med alléplanteringar och villor i lummiga kvarter med stora trädgårdar.

Landskapet runt Rimbo berättar tydligt om en centralbygd, från förhistorisk tid, via herrgårdarnas intensiva jordbruk till järnvägen som fick ett samhälle att växa fram. I landskapet kring Rimbo finns flera olika sorters kulturhistoriska och landskapliga värden, såsom de väl sammanhållna och rika områdena med fornlämningar som finns i Rimbos omnejd. Avsikten är att dessa kulturhistoriska värden ska även i framtiden finnas tillgängliga för kommande generationer som bor och besöker bygden. Landskapliga och kulturhistoriska värden ger tillhörighet, igenkänning och trivsel till de människor som bor i och kring Rimbo idag, men också till de som i framtiden kommer att bosätta sig där.

Mycket mer av Rimbos historia och utveckling går att läsa i Översiktliga kulturmiljöutredning (Nyréns arkitektkontoret, 2018-12-07) som togs fram som underlag inför arbetet med fördjupningen av översiktsplanen för Rimbo.

Bild: Kartutsnitt Stadsplan för Rimbo municipalsamhälle från år 1920

Fornlämningar

Inom fördjupningen av översiktsplanen för Rimbo tätort finns idag ett stort antal kända och registrerade fornlämningar. Det är väl sammanhållna och rika områden med fornlämningar varför risken för att fler, idag okända, fornlämningar kan finnas i anslutning till dessa är stor.

I Rimbo – Kulturmiljöutredning och landskapsanalys (WSP, 2019-11-29), som utgör ett underlagsmaterial till fördjupningen av översiktsplanen för Rimbo, visas fyra platser som nyligen pekats ut som potentiella boplatslägen från stenålder. Tre av ytorna är belägna i kuperad skogsmark söder om Långsjön och ett i norra utkanten av Rimbo tätort. Vidare framgår det tydligt att de registrerade brons- och järnålderslämningarna som finns registrerade finns utspridda över ett stort område kring Rimbos omnejd, men att de finns koncentrerade till vissa områden. Det är därför mycket troligt att det finns fler okända fornlämningar, framför allt boplatser, i anslutning till dessa. Särskilt nordväst om tätorten i ett område i Kvarnbol och Bålbro finns det ett område som är särskilt rikt på fornlämningar från bronsålder och äldre järnålder, bland annat i form av rösen och gravfält. I området finns bland annat en ovanlig grav- och kultplats, Tistelkullen, med ett monumentalt röse omgärdat av flera cirkelformade hägnader på krönet av ett högt berg. Det finns också flera gravfält och ett stort antal utspridda forngravar. Ett cirka 1 km långt avsnitt kring Tistelkullen och gravgruppen bedöms i sin helhet som ett boplatsläge, ett område där det sannolikt finns boplatslämningar, som inte är synliga ovan mark. Lämningar från medeltid kan framför allt komma vid de äldsta kända bylägena samt runt sockencentrum vid Rimbo kyrka.

Sambanden mellan fornlämningarna i området är av stor betydelse för att miljön ska kunna förstås och utgör en viktig del i upplevelsen av området. Området har ett mycket högt kulturhistoriskt värde då det speglar en avgränsad förhistorisk tid som hamnade i periferin under yngre järnålder och historisk tid och därför har bevarats som en sammanhängande miljö som är unik i länet och mycket ovanlig även i ett nationellt perspektiv.

Fornlämningsbilden ger landskapet stora värden och utgör uttryck för riksintresset. De nordliga fornlämningsområdena sammanfaller därför med riksintresseområdet för kulturmiljövård för Skedviken och inom dessa områden finns även de områden som pekats ut som mycket känsliga områden i den känslighetsanalys som redovisas nedan. Dessa historiska lämningar är viktiga att de bevaras så att det går att läsa i sitt sammanhang i landskapet även i framtiden.

Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap. kulturmiljölagen (KML). Skyddet för fornlämningar gäller även området omkring fornlämningsområdet. Enligt 2 kap 12 § KML krävs tillstånd från länsstyrelsen för att rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning.

Utveckling

Kulturmiljö och bebyggelseutveckling behöver förhålla sig till varandra för att platsens identitet och historia ska kunna bevaras. De kulturmiljövärden som finns i Rimbo beskrivs tydligt i Rimbo – Kulturmiljöutredning och landskapsanalys. I den rapporten beskrivs hur kulturvärdena ska ses som en tillgång och hur kulturvärdena kan bevaras och utvecklas tillsammans med en bebyggelseutveckling. Vidare presenteras en känslighetsanalys som visar kulturmiljöns möjlighet att ta emot nya inslag utan att den kulturhistoriska karaktären eller det kulturhistoriska värdet förändras påtagligt. I områden med kulturhistoriska värden som riskerar att påtagligt förändras vid nya inslag ska exploatering vara restriktiv och de kulturhistoriska värdena ska noggrant utredas och påvisa hur påverkan på värdena ska undvikas alternativ minimeras. I områden som bedöms vara mycket känsliga för förändring är potentialen mycket liten eller obefintlig för nyexploatering utan att kulturhistoriska värden skadas. Vid plan- eller lovärenden i dessa områden är det viktigt att säkerställa att värdena inte går förlorade. Analysen visar även områden som är lämpliga för exploatering eller områden där värden kan stärkas genom åtgärder.

Områden som har bedömts vara Mycket känsliga miljöer eller som Mycket känsliga strukturer (Röda områden) är Odlingslandskapet i öst, Adamsberg och Tistelkullen rekreationsområde, 1. Rester av järnvägen och 2. Ekebyholm med kopplingar.

Områden som bedömts vara Känsliga miljöer eller känsliga strukturer (gula områden) är Näset, Ekebys odlingslandskap, 3. Den moderna staden, 4. Centrala Rimbo, 5. Asplund, 6. Dalgången mellan Kundbysjön och Långsjön samt Strandkanterna.

Områden som har bedömts ha Potential (gröna områden) är A. Syningens strandkant, B. Östra Rimbo, C. Rester av järnvägen, D. Befintlig grönstruktur i tätort, E. Söderbybacken, F. Ekebyvägen, G. Kattnäs-Tranvik samt Midsjö

I Rimbo – Kulturmiljöutredning och landskapsanalys har en noggrann byggnadsklassificering och utredningsanalys tagits fram där de kulturhistoriska byggnader och andra kulturella värdena som finns i Rimbo centrum har noggrant identifierats. De byggnader och de miljöerna som har ett miljömässigt värde är fortsatt viktiga för att Rimbos sammantagna karaktär och kulturhistoria ska kunna upplevas och förstås även i framtiden. Vissa av de särskilt värdefulla byggnaderna är även viktiga för att förstå hur hela Roslagens järnvägar var uppbyggda och hur transporter och samhället fungerade i ett regionalt perspektiv. Samtliga särskilt värdefulla byggnaderna är redan idag skyddade genom plan- och bygglagens förvanskningsförbud. Därför ska dessa värden, egenskaper och karaktärsdrag beaktas i samband med planeringsarbete och lovprövning inom respektive kvarter där särskilt värdefull bebyggelse och/eller områden ingår.

Mer om dessa områden och byggnader kan du läsa under avsnitt Rimbo – Centrumutveckling.

Det känsliga området är större än det område som redovisas i kartan över kulturhistoriska värden på sidan 28 (Tistelkullen)

Bild: Karta kulturhistoriska värden, kulturmiljöutredning

Riktlinjer

• Se kulturmiljön som en resurs och tillgång.
• Utgå från platsens förutsättningar och ta tillvara dess kvaliteter och värden i den kommunala planeringen och vid lovgivning.
• Utforma och anpassa ny bebyggelse så att miljöns värden bibehålls och stärks.
• Ta särskild hänsyn till siktlinjer, skala och bebyggelsemönster vid nybyggnation.
• Tillfråga antikvarisk kompetens vid planering och lovärenden i känsliga miljöer för att säkerställa att inga värden går förlorade.
• Håll större kulturhistoriskt värdefulla öppna landskapsrum fria från bebyggelse.
• Skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i framtagande av detaljplan genom skydds- och varsamhetsbestämmelser samt rivningsförbud.
• Tillkommande bebyggelse ska anpassas till platsen efter de befintliga årsringarna som är typiska för Rimbos utveckling för att inte läsbarheten i Rimbos historiska bebyggelseutveckling ska gå förlorad.
• Vid tillkomst av ny bebyggelse eller infrastruktur förändringar i eller invid riksintresseområdet ska en kulturmiljöutredning göras för att utreda påverkan på riksintresset (Miljöbalken 3 kap 6§, 4 kap 1§).
• Vid plan- och lovärenden i områden som bedömts mycket känsliga för förändring bör kulturhistorisk och/eller landskaplig kompetens krävas för att säkerställa att värdena inte går förlorade.