Visa kartan i helskärm

Bakgrund

Områdena kring Nånö och Fyken är utpekade som utredningsområden för ett framtida ridsportsområde. Ridskoleverksamheten i Vigelsjö behöver ett större fysiskt utrymme för att bedriva en hållbar verksamhet varför nya möjliga platser för ridskolan har pekats ut. Utöver den kommunala ridanläggningen har det tidigare framförts intresse för att skapa en privat anläggning för ridsport vilket utredningsområdena även ska ge förutsättningar för.  

Under år 2017 togs en förstudie fram med fokus på intresse, underlag och finansiering för en satsning på ett utvecklingscentrum för hästsporten med en koppling till ridskolan i Vigelsjö. Resultatet var positivt och det noterades ett stort intresse i kommunen för en anläggning med samlad verksamhet. Slutsatsen 2017 var att gå vidare med tanken att skapa ett hästsportcentrum i liten skala. Förstudien följdes upp under 2019 med en fördjupning och uppdatering kring intresse och aktualitet. 

Bild: Avgränsning för utvecklingsområde för Nånö-Fyrken

Ytbehov 

Rekommendationen i den första förstudien från 2017 blev att skapa ett hästsportcentrum i liten skala. Tanken var att bygga smart med utrymme runt om för framtida utveckling. I förstudien beskrevs att det i dagsläget saknas en kommunal anläggning för hästsport där samtliga klubbar och föreningar i kommunen kan anordna träningar och tävlingar och där friskvårdande insatser kan bedrivas. 

Enligt sammanfattningen av förstudien från 2019 bör anläggningen byggas efter en ridskolas minimikrav så att det blir en fungerande verksamhet 25–30 år framåt i tiden. Det behövs plats för minst 40 hästar för att verksamheten ska vara ekonomiskt försvarbar men ju fler hästar på anläggningen desto bättre ekonomi. Det bör också finnas utrymme för verksamheten att expandera för framtiden. 

Utöver den kommunala ridanläggningen för cirka 40 hästar, har det tidigare framförts intresse för att skapa en privat anläggning för cirka 20–30 hästar. Om både den kommunala och privata anläggningen bör ha möjligheter för att byggas ut i framtiden kan det totala antalet hästar uppkomma till cirka 90.  

Den totala ytan nödvändig för att bedriva en ridsportsanläggning med 90 hästar har uppskattats till 90 hektar där alltså varje häst innebär behovet av en hektar. Denna uppskattning är väl tilltagen i jämförelse med andra liknande anläggningar i landet.  

Funktionsbehov 

För en ny ridskola behöver flera olika funktioner, byggnader, utrymmen och anläggningar finnas för att kunna bedriva en funktionell och ändamålsenlig verksamhet: 

• Det krävs två ridhus för att andra ridklubbar ska kunna få tillgång till anläggningen även när lektionsverksamhet bedrivs. 
• Det behövs en karantänanläggning som anläggningen kan använda vid behov. 
• Det måste finnas gott om hagar såsom sjukhagar, rasthagar och hagar för lösdrift samt sommarhagar. 
• En upplyst ridslinga bör finnas i direkt anslutning till ridskolan. 
• Anläggningen logistik måste fungera och det bör finnas utrymme för mobila stallar när det anordnas större tävlingar samt parkering för större ekipage. 
• På ridskolan måste det finnas omklädningsrum, WC och dusch, kafeteria och ändamålsenliga personalutrymmen. 
• Det bör finnas ett teorirum samt övernattningsrum så att ridskolan kan ha kurs- och ridlägerverksamhet. 
• Det bör finnas personalutrymmen, tillhörande kontor och förråd, en smedja för hovslagare och en förbränningsanläggning för hästgödsel.
• Gårdsplaner och vägar/gångar – för olika typer av förflyttning som till exempel för personer, hästar, fordon och redskap. Dessa utgör en rätt väsentlig del av investeringskostnaden.
• Uteridbanor och andra tränings- och tävlingsytor, inklusive eventuell läktare. 
• Lagringsplats för plastade hösilagebalar och strömedel. Platsen bör vara hårdgjord med grus, asfalt eller dylikt och vara i skugga i så stor utsträckning som möjligt för att förhindra uppvärmning av fodret. Platser längs framför allt söderfasader på hus bör undvikas.
• Parkeringsyta/uppställningsplats för hästtransporter och eventuellt för fordonsekipage för gästande hästar vid tävling eller motsvarande. 
• Anläggning för vatten och avlopp om inte anläggningen kan anslutas till kommunalt vatten och avlopp. 
• Anläggning för rening av yt- och dagvatten som uppsamlingsdike/dammar.
• Gödselvårdsanläggning vilket kan vara: 
  • en mellanlagring såsom en container (eventuellt i ett containerhus) 
  • en gödselplatta, för längre lagring av gödseln.

Lokaliseringsutredning 

Urval av tänkbara lokaliseringar 

För att lokalisera platser för en ridsportsanläggning har flera faktorer beaktats. För urval av tänkbara platser behöver de aspekter som är avgörande för själva verksamheten utgöra kravparametrar. För ridskoleverksamheten är detta tillgängligheten till anläggningen och platsens fysiska utrymme. 

Då anläggningen främsta syfte är som ridskola ska den vara tillgänglig för medlemmar utan att behöva resa med bil. Detta ställer krav på att anläggningen inte får vara på för långt avstånd från staden. I utförd lokaliseringsutredning har en vägnätsanalys utförts för att se till vilka områden det är möjligt att ta sig till med en 15, 20, 25 och 30 minuters cykeltur från Norrtälje busstation. Norrtälje busstation fungerar som en mittpunkt i staden och ger en generaliserad bild av tillgängligheten till olika områden. Anläggningen bör vara tillgänglig inom 15 minuter men områden inom 20 minuter ses även som möjliga.  

Därefter behöver området vara stort nog för syftet. Alltför tätbebyggda områden går bort då de saknar förutsättningar för en större ridsportsanläggning. Vägar, vatten och byggnader används för att göra urklipp i områdena som var tillgängliga med respektive restid från bussterminalen.  

Utifrån dessa två urvalskriterier går det att ta fram tänkbara platser sett ur verksamhetsutövarens perspektiv. Dessa är Björnö, Mellingeholm, Nordrona, Vigelsjö naturreservat, Färsna naturreservat, skogsområdet norr om Norrtäljeanstalten, åkermarkerna kring Nånö och skogs- och jordbruksområdet norr om Färsna naturreservat (fortsättningsvis kallat Fyrken).  

Utvärdering av tänkbara lokaliseringar 

Bild: Tänkbara alternativ för lokalisering av ridsportsanläggning 

Björnö-området har tidigare studerats för ett liknande syfte och förutsättningarna bedöms vara så bristande sett till bland annat markförhållandena, risker för sjukdomar och komplikationer för hästar, näringsläckage, behov av markbehandling, ekonomisk genomförbarhet, allergenspridning och översvämningsrisker att alternativet får ses som otillfredsställande ur allmän synpunkt. Området ligger även 20 minuter cykelresa från bussterminalen.  

Mellingeholm är ett område med befintlig och planerad miljöstörande verksamhet. Mellingeholm-Sika är ett strategiskt utpekat område för verksamheter och industri som kan vara störande för sin omgivning. Verksamheterna behöver planeras i goda trafiklägen och för att minimera påverkan är det strategiskt att förlägga dessa verksamheter nära varandra. Vidare är området som närmast 20 minuter cykelresa vilket väger emot alternativet. I området finns även ett stort antal fornlämningar vilka är skyddade i kulturmiljölagen. Lokaliseringen ses inte som ett tillfredställande alternativ ur allmän synpunkt. 

Nordrona har särskilt höga naturvärden i paritet med ett naturreservat, höga kulturmiljö- och rekreationsvärden. Området är även utpekat som ett utredningsområde för bostäder på lång sikt samt för skogskyrkogårdsändamål. Nordrona är avgränsat i samtliga väderstreck av vägar, bebyggelse eller vatten, möjligheten att kunna rida vidare från en eventuell ridanläggning i området är obefintliga. Ett kluster av fornlämningar finns i mitten av det centralt lokaliserade jordbruksmarkerna i området. Detta försvårar möjligheterna att inrymma det behov av funktioner som behövs för ridanläggningen. Alternativet bedöms mot bakgrund av detta inte vara tillfredställande ur allmän synpunkt. 

För lokaliseringarna som befinner sig inom naturreservat skulle en ridsportsanläggning med beskriven storlek och funktioner vara oförenliga med reservatsföreskrifterna varpå de inte kan ses som tillfredställande alternativ ur allmän synpunkt. Således är inte Vigelsjö eller Färsna naturreservat lämpliga lokaliseringar.  

Naturområdet norr om Norrtäljeanstalten är inom 15 minuter cykelresa från bussterminalen men är till sin omfattning mer begränsad än andra lokaliseringar. Omkringliggande bostadsområden är relativt tätbebyggt och kan inte ses som lantlig i dess karaktär. Därav kan aspekter såsom allergener komma att utgöra hinder för en ridsportsanläggning i området. På mycket lång sikt kan området även vara ämne för utveckling av anstalten, detta är inte inkluderat i denna fördjupning av översiktsplanen men bör snarare ses om ett oförutsett men praktiskt utvidgningsområde för anstalten. I området finns även flertalet fornlämningar vilket är negativt. Alternativet bedöms mot bakgrund av detta inte vara tillfredställande ur allmän synpunkt. 

Åkermarkerna kring Nånö är tillgängligt via 15 minuter cykelresa från bussterminalen och har en direkt koppling till banvallen som fungerar som ridled vidare mot Finsta och Rimbo. Stora delar av åkrarna består av jordarterna kärrtorv och gyttjelera vilka är problematiska för en ridsportsanläggning. Området närmast väg 76 har dock jordarten morän, ett möjligt område kan tänkas fungera för en ridsportsanläggning utifrån tillgänglig geoteknisk informationen. Det finns bostäder i närheten men bebyggelsen bedöms vara av lantlig karaktär. Det finns idag en hästverksamhet i området.  

Med Fyrken menas ett större skogs- och jordbruksområde norr om Färsna naturreservat. Detta område kan nås med 15 minuter cykelresa från bussterminalen, även om kopplingen inte är fullt godtagbar i dagsläget då cyklister skulle behöva korsa väg 76. I området finns ett kluster av fornlämningar centralt i området, dock är hela området så pass stort att det bedöms finnas utrymme för att anpassa en ridsportsanläggning efter fornlämningarna och ändå ha erforderlig yta för ändamålet. Det bedöms även finnas möjlighet att koppla området till banvallen vilket fungerar som en ridled vidare mot Finsta och Rimbo. Vid åkermarken intill väg 76 finns en busshållplats vilket är positivt. Jordarterna i området är mestadels morän med inslag av berg och lera samt ett mindre inslag av kärrtorv.  

Val av lokalisering 

Utifrån utvärdering av tänkbara lokaliseringar framstår två områden som lämpliga för ändamålet. Dessa är åkermarkerna kring Nånö och skogs- och jordbruksområdet Fyrken.  

Utredningsområden 

Fem utredningsområden pekas ut för fortsatt utredning. Ytorna kommer troligen behöva kombineras för att skapa den fullständiga ridsportsanläggningen. Olika kombinationer ska även utredas i efterföljande arbete.  

Totalt pekas 255 hektar ut mellan alla utredningsområden. Då 90 hektar bedöms tillräckligt för ridsportsanläggningen har en stor marginal i form av fysiskt utrymme tagits. Mindre än hälften av marken i utredningsområdena behöver bedömas lämplig för ridsportsanläggningen för att ytbehovet ska vara tillgodosett.  

För alla utredningsområden behöver förutsättningarna för vatten och avlopp utredas tidigt i kommande skede. 

Alternativet att även använda befintlig plats för ridskolan vid Vigelsjö för ridskoleverksamhet behöver också utredas och kan också användas i kombination med dessa nya områden. Mark inom Vigelsjö naturreservat används idag som hagar till ridskolan och kan eventuellt även användas för en ny anläggning i Nånö-Fyrken. 

Bild: Utredningsområden för framtida ridsportsanläggning i Nånö-Fyrken

Område A 

Området är cirka 17 hektar stort. Den västra halvan av området är en skogsklädd moränhöjd och den östra halvan är en del av stråket med kärrtorv och gyttjelera som går vidare norrut. Geoteknisk utredning ska ingå i kommande skeden. Skogsdelen är ett område med Naturvårdsavtal vilket behöver beaktas i fortsatt utredning av området. Hela området ligger inom 200 meter från bostäder vilket behöver studeras noga. Bebyggelseområdet är av lantlig karaktär vilket innebär att det finns förutsättningar för att erforderligt hänsynsavstånd kan vara mindre än vid ett stadsmässigt bebyggelseområde. Möjliga åtgärder för att minska omgivningspåverkan och allergenspridning ska utredas. För att koppla samman området med övriga utredningsområden behöver åtgärder över jorden som består av gyttjelera och kärrtorv utredas och genomföras. Området kan utgöra ett viktigt stråk mellan övriga utredningsområden och banvallen som ligger strax söderut.  

Område B 

Området är cirka 11 hektar stort och består av åkermark. Jorden i området består av gyttjelera vilket innebär att markförstärkning behövs vid uppförande av byggnader. Åtgärder som dränering eller markuppfyllning kan även krävas vid anläggande av hagar för att hästarna skall få en dräglig miljö. Således är det troligen endast mindre intensiv användning som är lämpligt i detta område. Geoteknisk utredning ska ingå i kommande skeden. Delar av området är inom 200 meter från närmsta bostad vilket behöver utredas i kommande skeden. Möjligtvis kan området användas för sommarhagar.  

Område C 

Området är cirka 36 hektar stort och består av åkermark. Jorden i området består nästan uteslutande av morän med mindre inslag av berg och lera. Geoteknisk utredning ska ingå i kommande skeden. Hela området ligger inom 200 meter från bostäder vilket behöver studeras noga. Bebyggelseområdet är av lantlig karaktär vilket innebär att det finns förutsättningar för att erforderligt hänsynsavstånd kan vara mindre än vid ett stadsmässigt bebyggelseområde. Möjliga åtgärder för att minska omgivningspåverkan och allergenspridning ska utredas. Området knyter an vid ett cykelstråk som kopplar till staden gång- och cykelvägnät. Detta stråk kopplar även till banvallen som fungerar som ridled. Bedömningsvis kan området användas för olika hagar men även vissa andra funktioner. För att skapa en funktionell anläggning är det angeläget att utreda förutsättningarna för en säker och direkt koppling mellan område C och område D.  

Område D 

Området är cirka 21 hektar stort och består av åkermark. Jorden i området består till stora delar av morän, området närmast diket i söder består av lera och i den sydöstra hörnet även kärrtorv. Geoteknisk utredning ska ingå i kommande skeden. Området har en direkt koppling till väg 76 och en busshållplats. Hela området ligger inom 200 meter från bostäder vilket behöver studeras noga. Bebyggelseområdet är av lantlig karaktär vilket innebär att det finns förutsättningar för att erforderligt hänsynsavstånd kan vara mindre än vid ett stadsmässigt bebyggelseområde. Möjliga åtgärder för att minska omgivningspåverkan och allergenspridning ska utredas.   

Området kan vara lämpligt för ridanläggningens nav med parkeringar samt större byggnader och anläggningar. Från navet kan anläggningen fortsätta vidare öster och/eller väster med hagar och övriga funktioner utanför navet. För att skapa en funktionell anläggning är det angeläget att utreda förutsättningarna för en säker och direkt koppling mellan område D och område C. Även lösningar för gång- och cykeltrafiken behöver utredas i detalj. Ett gång- och cykelstråk från Färsna bostadsområde, vilket är sammankopplat med stadens gång- och cykelvägnät, bör utredas. Om så är lämpligt kan den gå parallellt med kraftledningsgatan som passerar genom området. En säker övergång över väg 76 bör även studeras, en sådan lösning bör dock inte negativt påverka säkerheten eller framkomligheten på väg 76.  

Område E 

Området är cirka 170 hektar stort och består till största del av skog men även mindre ytor åkermark. Jorden i området består mestadels av morän med inslag av lera och berg samt ett centralt område med kärrtorv. Området där jorden består av kärrtorv är även en stor lågpunkt i området. Här behöver åtgärder för omhändertagande av vatten utredas, och intensiv användning i just detta område är troligen olämpligt. Geoteknisk utredning ska ingå i kommande skeden. Ett större område centralt i området har ett kluster av fornlämningar vilka behöver studeras i detalj för att se hur anläggningen behöver anpassas runt dessa lämningar.  

Genom området går rekreationsstråk som bör anpassas för att även tillåta ridning. Med hänsyn till områdets storlek kan en stor variation av funktioner anläggas i området. Befintliga stigar genom området ska beaktas och i möjligaste mån bestå eller kompenseras för i efterföljande planering. Delar av området är inom 200 meter från närmaste bostad. Bebyggelseområdet är av lantlig karaktär vilket innebär att det finns förutsättningar för att erforderligt hänsynsavstånd kan vara mindre än vid ett stadsmässigt bebyggelseområde. Möjliga åtgärder för att minska omgivningspåverkan och allergenspridning ska utredas.