Riksintresse för kulturmiljövård 3 kap 6§ miljöbalken
Här anges hur hänsyn ska tas till riksintressen för kulturmiljövård. Planområdet omfattar två riksintressen för kulturmiljövård. Dessa är Norrtälje (AB 84) och Malsta (AB 83).
Norrtälje (AB 84)
Avgränsningen och beskrivningen av riksintresset har nyligen ändrats enligt beslut av Riksantikvarieämbetet (RAÄ, 2022-09-19). Riksintresset har utökats för att nu även inkludera Societetsparken, Södra bergen, Signalberget, Granparken, Roslagsparken och några centrala kvarter på östra sidan av Roslagsgatan och Bergsgatan. I beskrivningen av riksintressets uttryck läggs bland annat till att stadskärnans form var begränsad av en trång sprickdal och bergspartier vilket överensstämmer väl med den nya avgränsningen.
Riksintresset Norrtälje utgörs av en stadsbebyggelse med tydlig småstadskaraktär som vittnar om näringar knutna till det strategiska och vattennära läget. Handel, fiske, sjöfart, industri och hantverk samt turism har under olika historiska skeenden präglat staden. Med riksintresset avses ett läsbart tidsdjup som sträcker sig från det tidiga 1900-talet tillbaka till 1600-talets början och är särdeles tydligt och tillgängligt att uppleva. Trots flera tillägg i den stadsnära bebyggelsen under 1900-talets andra hälft är det ändå den äldre prägeln som är framträdande, särskilt perioden 1720–1920. Småskaligheten är fortsatt utmärkande och tongivande, med låg bebyggelse som kontrasteras av större märkesbyggnader från olika epoker. Norrtäljes historiska centrum upplevs som genuint och har en äldre karaktär, med företeelser från flera av stadens historiska epoker representerade. Detta tar sig uttryck i den samlade äldre bebyggelsen med inslag av gröna rum som förmedlar berättelsen om stadens utveckling - från industristad till bad- och kurort samt centrum för service och kommunikation. Det vattennära läget har varit avgörande för staden, varför också årummet och viken utgör väsentliga delar av stadsbilden. Till riksintresset hör även platsens naturgeografiska förutsättningar i form av en trång sprickdal omsluten av skogbeklädda höjder, som i hög grad påverkat stadens utbredning och form. Möjligheterna som ges att uppleva och utläsa den historiska utvecklingen i en mindre svensk stad över flera sekel, från stormaktstid till modern tid, utgör kärnan i riksintresseanspråket.
Utvecklingsområdet Busstorget ligger delvis inom riksintresset. Inom ramen för denna fördjupning av översiktsplanen har kulturmiljön inom utvecklingsområdet Busstorget analyserats och karaktärer att värna identifierats. Genom hänsyn av dessa och fördjupade analyser i kommande planering bedöms utvecklingsområdet Busstorget och riksintresset vara förenliga. Kommunens syn är att läsbarheten av det sammanhang som ligger till grund för riksintressets utpekande kan bevaras genom den hänsyn som tas i riktlinjerna för utvecklingsområdet, riksintresset och kulturmiljön i allmänhet samt fortsatt hänsyn i efterföljande planering.
I övrigt ska hänsyn till riksintresset tas genom att utgå från riksintressets beskrivning, uttryck, läsbarhet, känslighet och tålighet vid all utveckling och förvaltning inom eller i angränsning till riksintresseområdet, antikvariska underlag tas fram inför all exploatering eller ändring som bedöms påverka kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Bevarandeprogram för riksintresset ska uppdateras för att överstämma med nyligen ändrad avgränsning och beskrivning. Befintligt och därefter uppdaterat bevarandeprogram ska utgöra vägledning och beaktas vid all ändring, utveckling och förvaltning inom eller i direkt angränsning till riksintresset.
Riktlinjer anges för tillgodoseendet av riksintresset, både för hela riksintresset med även specifikt för utvecklingsområdet Busstorget. Riktlinjer för att tillgodose riksintresset i utvecklingsområdet Busstorget finns i avsnitt Mark- och vattenanvändning – Utvecklingsområden – Busstorget. Riktlinjerna för att tillgodose riksintresset generellt anges i avsnitt Allmänna intressen – Kulturmiljö och landskapsbild och nedan:
- Hänsyn ska tas till den ålderdomliga gatu- och tomtstrukturen, så att denna är fortsatt läsbar. Detta gäller särskilt långgatorna och tvärgränderna runtom Norrtäljeån och torgen i Norrtäljes historiska stadskärna, men också övriga kvarter och områden inom riksintresseområdet som är uttryck för äldre tiders stadsplaneideal.
- De naturgeografiska förutsättningarna som styrt och begränsat stadens utbredning ska vara fortsatt läsbara. Staden är förlagd i en sprickdal med omkringliggande gröna bergspartier, vilket ska kunna upplevas från ett flertal platser såväl utanför som inom riksintresseområdet. Exploatering på Södra bergen, Signalberget, Granparken, Norra bergen, Gransäter samt i området kring Roslagsskolan måste därför ske med hänsyn till kulturvärden och ska alltid prövas gentemot riksintresset för att säkerställa att läsbarheten och vyerna består.
- Den rådande småskaliga karaktären, med mestadels låg bebyggelse som kontrasteras av större offentliga märkesbyggnader, ska värnas och vara utgångspunkt för framtida exploateringsåtgärder och eventuella tillägg i den stadsnära bebyggelsen. Ny bebyggelse bör inordna sig eller underordna sig den befintliga bebyggelsestrukturen.
- Siktlinjer och vyer över riksintresseområdet, från exempelvis Södra bergen och Societetsparken, längs långgatorna och ån, ska trespekteras. Tillkommande bebyggelse ska uppföras så att vyer och siktlinjer inte påverkas negativt i större omfattning.
- Parker och grönområden inom riksintresset bör inte förtätas med privatiserad bebyggelse
- Företeelser som berättar om de för staden historiskt viktiga näringarna, så som bostads- och affärshusen, institutionsbyggnaderna, industrierna samt anläggningarna för nöjen och badortsliv, ska förbli framträdande.
- Den samlade bebyggelsen och dess anläggningar från olika historiska skeenden med olika användningsområden ska behandlas med hänsyn vid planarbete. Vid eventuell nybyggnation bör riksintressets värden och uttryck vara vägledande gällande lokalisering, utformning och volymverkan.
Påtaglig skada bedöms mot bakgrund av ovanstående undvikas och riksintresset anses tillgodosett.
Malsta (AB 83)
Inom en del av riksintresset för kulturmiljövård Malsta (AB 83) anges mark- och vattenanvändningen Vattenvård, dagvatten- och översvämningshantering. Åtgärder inom mark- och vattenanvändningen ska syfta till att uppfylla miljökvalitetsnormer, öka biologisk mångfald i och/eller omkring vattenmiljöer samt anpassa samhället mot översvämningsrisker i ett förändrat klimat. Exempel på lämpliga åtgärder inom denna mark- och vattenanvändning är bibehållande, restaurering eller nyskapande av våtmarker, sumpskogar, kärr och strandängar, återmeandring av rätade diken och vattendrag, fiskevårdsåtgärder, dagvattendammar, översilningsytor, utjämningsmagasin för skyfall med mera.
Området utpekat för åtgärderna följer vattendraget mellan Ludden och Lommaren. Åtgärderna som medges i och med mark- och vattenanvändningen har en ringa eller obetydlig påverkan på läsbarheten av det riksintressanta området. Området för mark- och vattenanvändningen är väl avskilt från alla av riksintressets uttryck.
Då fördjupningen av översiktsplanen endast redovisar anspråk i form av åtgärder för vattenvård, dagvatten- och översvämningshantering i riksintressets utkant, väl avskilt från alla av riksintressets uttryck, bedömer kommunen att påverkan är obetydlig och att riksintresset är tillgodosett i den utsträckning denna fördjupning kan påverka riksintresset.
Faktaruta: Riksintressenas uttryck och motivering
Riksintresse för kulturmiljövård Norrtälje (AB 84)
Motivering
Småstadsmiljö, med såväl fiske och sjöfart som handel och hantverk som ekonomisk bas, präglad av det tidiga 1600-talets stadsbyggande och industriella satsningar, samt förändringarna under 1800-talets andra del, då staden utvecklades till centrum för kommunikationer och samhällsservice för ett större omland och till småindustriort och bad- och rekreationsmiljö. (Stadsmiljö; småstad).
Uttryck
- Den oregelbundna gatu- och tomtstrukturen med långgator på båda sidor av ån, korta tvärgränder och små och oregelbundna torg.
- Stadskärnans tydliga form i en trång sprickdal med skogsklädda bergspartier som avgränsning.
- Den samlade bebyggelsen från 1720-talet till 1920-talet som visar småstadslivets olika dimensioner med bostads- och affärshusen, institutionsbyggnaderna, industrierna samt anläggningarna för nöjen och badortsliv.
- Den småskaliga, mestadels slutna, träbebyggelsen och huvudbyggnadernas placering i gatulinjen, vanligen med långsidan mot gatan och med enkelt utformad gårdsbebyggelse.
- Gevärsfaktoriets verkstadsbyggnad.
- Offentliga byggnader av mer påkostad karaktär som Norrtälje kyrka, rådhuset, det tidigare kronohäktet, gamla brandstationen och Stadshotellet.
- Bebyggelsen som hör samman med badorten och den på platsen från sekelskiftet utvecklade turistnäringen.
- Pythagoras verkstäder på Södra bergen i stadens utkant.
- Årummet med broar som knyter ihop huvudgatorna.
- Dammarna och anläggningarna som berättar om vattenkraftens betydelse.
- Planteringar och parker längs ån samt Societetsparken vid Norrtäljeviken.
- Siktlinjer från långgatorna ner till ån och längs med ån.
- De öppna vyerna från Norrtäljeviken, Societetsparken och före detta hamnen.
Riksintresse för kulturmiljövård Malsta (AB 83)
Motivering
Dalgångsbygd runt Malstasjön, som fram till tidig medeltid var lätt tillgänglig för sjöfarten, och där sockencentrum samt gårds- och bymiljöer av medeltida ursprung visar på en bebyggelseutveckling typisk för Norrtäljes smala dalgångsbygder, från medeltid till 1800-talets sjösänknings- och utdikningsföretag. (Odlingslandskap, sockencentrum, bymiljö, herrgårdsmiljö).
Uttryck
- Den medeltida kyrkan i dominerande läge, med sydporten vänd mot den tidigare farleden och med vida utblickar över Malstasjön.
- Sockencentrumet med väl bevarat sockenmagasin och en skola som 1746 instiftades av ägaren till Degerö och som 1786–89 byggdes i sten.
- Den på en åsrygg belägna Malsta by på företrädesvis norra sidan av äldre terränganpassad vägsträckning, som till viss del är allékantad.
- Byns täta bebyggelsekaraktär som är relativt opåverkad av laga skiftet.
- Den öppna odlingsmarken som omger byn samt öppna diken och de öppna, sankare arealerna som sträcker sig ned mot sjön och minner om 1800-talets sjösänkning.
- Degerö herrgård vid sjöns södra sida, med huvudbyggnad från 1735 samt tillhörande ekonomibyggnader, arbetarbostäder och omgivande åkrar, ängar och lövskogsdungar.