Visa kartan i helskärm

Nuläge

Klimatet kommer successivt att bli allt varmare och blötare. Årsmedelnederbörden kommer att öka, liksom förekomsten och intensiteten av kraftiga regn och skyfall. Klimatförändringarna innebär bland annat en ökad risk för översvämningar, ras, skred och erosion samt värmeböljor som kan medföra stora konsekvenser i samhället. Utöver risker och utmaningar för människors hälsa och säkerhet innebär klimatförändringarna även förändringar och risker för den biologiska mångfalden och ekosystemen i stort. Biologisk mångfald ökar ekosystemens motståndskraft mot förändringar som exempelvis invasiva arter eller skadedjursangrepp. Därför är det viktigt att inkludera klimatanpassning i den fysiska planeringen och även ha med aspekten bevarande av biologisk mångfald ur ett klimatanpassnings-perspektiv. Planeringen behöver ta hänsyn till klimatanpassning och även vara ett förebyggande verktyg för att minska klimatpåverkan. Norrtälje kommun antog en miljö- och klimatstrategi 2020 som sträcker sig till 2030. Aktuella mål ska efterlevas i den fördjupade översiktsplanen och efterföljande detaljplaner.

Stora delar av området för FÖP Norrtälje stad utgörs av skogsmark men även jordbruksmark förkommer i stor utsträckning. Närmare staden finns industrimark och de centrala delarna av Norrtälje utgörs i hög grad av centrum- och bostadsbebyggelse. 

Översvämningsrisker föreligger vid skyfall, särskilt till följd av stora vattenansamlingar i lågpunkter i bebyggda områden. Vid höga flöden i Norrtäljeån och höga nivåer i Norrtäljeviken, Lommaren, Limmaren och Kyrksjön föreligger översvämningsrisk.

Befintliga riskområden för översvämning redovisas i figur A.

Bild: Figur A. FÖP Norrtälje stad. Befintliga riskområden för bebyggelse med avseende på översvämning från skyfall, höga flöden i vattendrag och sjöar samt höga nivåer i Norrtäljeviken (Sweco, 2021).

 I figur B redovisas möjliga ytor för att hantera befintliga översvämningsrisker inom FÖP-området.

Bild: Figur B. Fördjupad översiktsplan för Norrtälje stad. Möjliga ytor för hantering av befintliga översvämningsrisker. (Sweco, 2021)

Erosions- och skredbenägenheten i området är varierad men bedöms generellt som liten. I området längs Norrtäljeån föreligger dock en generell skredrisk. Även marken norr om Lindholmens avloppsreningsverk bedöms vara instabil. Det krävs alltid en geoteknisk utredning i efterföljande detaljplanering för att ta hänsyn till ras, skred och erosion.

Den allmänna dagvattenanläggningen dimensioneras enligt va-huvudmannens, vid tillfället för anläggande, gällande branschstandard. Regn som överskrider va-huvudmannens ansvar ska avledas utanför den allmänna dagvattenanläggningen, till exempel på markyta. Kravet på hur mycket dagvatten den allmänna dagvattenanläggningen ska kunna omhänderta har ökat genom åren. Det innebär att befintligt dagvattennät inom området för denna fördjupning av översiktsplanen i nuläget är dimensionerat för olika mängd vatten i olika delar av bebyggelsen.

Utveckling

Översvämningshantering

Denna fördjupning av översiktsplanen innebär att en del av den befintliga naturmarken exploateras och att andelen hårdgjorda ytor ökar. Det medför en ökad ytavrinning och ett behov av lokala lösningar för fördröjning och rening av dagvatten. Klimatförändringarna med ökad nederbörd och större översvämningsrisker gör det än viktigare att också avsätta ytor för att omhänderta stora vattenflöden och volymer som överstiger VA-huvudmannens ansvar.

En skyfallskartering för befintlig och planerad markanvändning har tagits fram i syfte att identifiera områden som riskerar att översvämmas vid skyfall. Skyfallskarteringen har gjorts för ett 100-årsregn och för ett 500-årsregn. I båda fallen har man räknat på 1 timmes varaktighet hos regnet och använt en klimatfaktor på 1,3.

Utvecklingen ska anpassas utifrån översvämningsrisker till följd av vattensamlingar i lågpunkter i samband med skyfall genom att bebyggelse så långt möjligt undviks i dessa områden samt i viktiga ytliga rinnstråk till och från lågpunkterna. Även i de områden som riskerar att översvämmas av sjöar, Norrtäljeviken och Norrtäljeån bör ny bebyggelse undvikas.

Bild: Figur C Föreslagna ytor för framtida dagvattenåtgärder (Sweco, 2021).

I dagvatten- och skyfallskarteringen har ytor för framtida dagvattenrening och översvämningshantering identifierats. Dessa redovisas i figur C och figur D. Placering och utformning av samtliga ytor behöver utredas vidare i den fortsatta planeringen.

Bild: Föreslagna ytor för framtida dagvattenåtgärder (forts.) (Sweco, 2021).

I mark- och vattenanvändningskartan är mark- och vattenområden utpekade för Vattenvård, dagvatten- och översvämningshantering. Åtgärder inom markanvändningen ska syfta till att uppfylla miljökvalitetsnormer, öka biologisk mångfald i och/eller omkring vattenmiljöer samt anpassa samhället mot översvämningsrisker i ett förändrat klimat. Markanvändningen innebär inte att åtgärder kommer att genomföras utan är reservat som ger staden ett stort fysiskt utrymme för att förverkliga åtgärder som bland annat hanterar den översvämningsproblematik som uppstår som en följd av ett förändrat klimat med stigande havsnivåer och fler skyfall. Reservatsytorna har ingen juridisk status, till skillnad från naturreservat, utan är vägledande reservatsytor.

Bild: Möjliga framtida fördröjningsytor för översvämningshantering (Sweco, 2021).

Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Östersjön och längs vattendrag och sjöar. Ny bebyggelse och samhällsfunktioner av betydande vikt längs Östersjökusten bör placeras ovanför nivån 2,70 meter, räknat i höjdsystem RH2000. Om ny bebyggelse placeras under denna nivå behöver kommunen visa att exploateringen inte blir olämplig. Längs vattendrag och sjöar bör ny sammanhållen bebyggelse och samhällsfunktioner av betydande vikt placeras ovanför nivån för beräknat högsta flöde.

Norrtälje kommun arbetar med att ta fram klimatanpassningsplan och skyfallsplan, arbetet beräknas vara klart 2025.

Temperaturreglering

Vid kartläggning av Norrtälje stads ekosystems kapacitet att tillhandahålla temperaturreglering framstår att stora delar av området för denna fördjupning av översiktsplanen har en potentiellt god förmåga att sänka temperaturer genom sin närhet till större sammanhängande skogsområden (WSP, 2020). Kartläggningen är avgränsad till att endast studera skogsområdenas funktioner, för en mer granulerad bild behöver kartläggningen kombineras med en kartläggning av värmeöar i staden. Skogsområdet för Färsna naturreservat och vidare bort mot Gillfjärden sticker ut som ett särskilt viktigt tätortsnära område för denna ekosystemtjänst. Naturreservatet i Färsna innebär således ett långsiktig skydd av denna ekosystemtjänst.

Temperaturregleringskartläggningen tillsammans med Länsstyrelsens värmekartläggning visar på potentiella bristområden för temperaturreglering. Dessa är framför allt Görla verksamhetsområde och stora delar av den integrerade tätorten som avgränsas i väst av västra vägen, i söder av Bolkadalen, i öst av Norrtäljeviken och i norr av det fragmenterade parkskogsstråket Norra bergen – Bältartorp – Grindskogen. I dessa områden förekommer mestadels endast lokal temperaturreglering. Särskilt utsatt bedöms stadskärnan, Grossgärdet samt områdena intill Stockholmsvägen, Estunavägen och Baldersgatan söder om Vätövägen vara.

För att hantera värmeöar i staden kan flera åtgärder behövas som anpassas efter platsens förutsättningar. Plantering av skuggande träd har en avkylande effekt och ska tillkomma i stadens gaturum och parker, åtgärder prioriteras till områden med störst behov utifrån kartläggning av temperaturreglering och värme. Ökad beskuggning och klimatutjämnande effekt kan nås med hjälp av minskad andel asfalt på stadens markparkeringar och i stället anlägga gröna stråk med trädplanteringar. Även kvartersmark ska tillhandhålla ekosystemtjänster såsom skuggande träd, genom grönytefaktorn säkerställs erforderlig mängd vegetation i alla detaljplaner.

Grönytefaktorn används även för att säkerställa mer indirekta åtgärder för temperaturreglering som gröna tak och väggar, vilket är lösningar som passar för de platser där det råder stor konkurrens av yta och planeras för en högre exploateringsgrad. En väsentlig källa för temperaturreglering är stadens befintliga grönområden, i denna fördjupning av översiktsplanen pekas viktiga grönområden ut som bevarandeområden vilket garanterar deras långsiktiga skydd från exploatering och säkerställer att deras temperaturreglerande effekter består. Mer om grönstråk, parker, bevarandeområden och grönytefaktorn står i avsnitt Allmänna intressen – Grönstruktur. Genom varsamhet vid utformning av ny bebyggelse kan skadliga mängder direkt solstrålning hanteras, beskuggning från byggnadskroppar och reflekterad solljus kan minimera och ersätta direkt solljus.

Riktlinjer klimatanpassning

• Integrera grönska och ökad genomsläpplighet i identifierade riskområden så att ökade nederbördsmängder kan omhändertas bättre, åtgärderna ska också ge temperaturreglerande effekter
• Spara befintliga träd i största möjliga utsträckning vid planering av nybyggnation
• Inkludera analyser av bevarande av biologisk mångfald ur ett klimatanpassningsperspektiv
• Höjdsätt mångfunktionella ytor lägre än omkringliggande markanvändning så att ytorna kan fördröja och rena dagvatten samt fungera som överjordiskt fördröjningsmagasin vid stora regn och skyfall
• Fördjupa utredningarna av föreslagna åtgärder för att hantera både befintliga och framtida översvämningsrisker
• Arbeta systematiskt med åtgärder för att hantera befintlig och framtida översvämningsproblematik samordnat med åtgärder för förbättrade miljökvalitetsnormer och dagvattenhantering
• En strategisk uppdimensionering av underdimensionerade sträckor i det befintliga dagvattenledningsnätet kan minska risken och frekvensen för översvämning
• Ta fram fördjupade utredningar med åtgärdsförlag för hantering av värmeöar och utgå från dessa vid utveckling och förvaltning av stadens allmänna platser
• Öka beskuggningen av bristområden för temperaturreglering genom trädplantering för att anpassa staden till ett varmare klimat
• Beakta behovet av klimatanpassningsåtgärder vid implementering av grönytefaktorn
• Studera och beakta solförhållanden vid planering av ny bebyggelse
• Utforma ny bebyggelse så att den inte tar skada vid ett 100-årsregn