Sociala värden

Visa kartan i helskärm

Nuläge

I Norrtälje stad finns en variation av park- och grönområden med en diversitet av sociala värden. Anlagda parker förekommer främst i stadskärnan och oftast i koppling till Norrtäljeån. Parkerna har en bärande roll för staden med sociala värden kopplade till rekreation, folkhälsa, kulturhistoria med mera. Societetsparken fyller en särskild viktig funktion med en storlek och utformning som möjliggör för bland annat större folksamlingar och evenemang samtidigt som parken är stadens gröna vardagsrum. Längs Norrtäljeån mellan Societetsparken och Grossgärdet finns ett kluster av mindre parker som tillsammans skapar ett viktigt band av gröna platsbildningar genom stadskärnan som i varje ända anknyter till gröna rekreativa stråk som leder till större tätortsnära naturområden med rekreationsmöjligheter.

Det finns ett antal skogsområden inbäddade i staden. Dessa finns utanför stadskärnan och har en viktig funktion som gröna oaser i annars hårdgjorda miljöer.

Gröna aktivitetsområden finns på flera platser i staden. Kvisthamrabacken erbjuder vinteraktivitet och Flygfältets Sportcenter är stadens största kluster av sport- och idrottsplaner.

I stadens utkanter finns flera större rekreationsområden som tillåter långvarig utevistelse, rofylldhet och friluftsliv.

Det finns utöver dessa även övriga grönområden med rekreativa värden som pekas ut i denna fördjupning av översiktsplanen men som inte ryms inom någon särskild kategori. Allmänt tillgängliga grönområden på kvartersmark och kyrkogårdar är exempel på sådana.

Roslagsleden går igenom Norrtälje stad och passerar flera park- och grönområden som har en viktig funktion för besöksnäringen och friluftslivet.

Tillgången till offentliga park- och grönområden är varierad. Ett större sammanhängande bristområde är stadskärnans västra del, Grossgärdet, Övre Bryggårdsgärdet, Knutby torg och norra industriområdet mot Färsna.

Bild: Mångfald av sociala värden 

Utveckling

När staden utvecklas är det viktigt att bevara de gröna kvaliteter som gör staden attraktiv. Variationen av typer av park- och grönområden bidrar till att skapa en stad med närhet till en mångfald av rekreationsmöjligheter. Därför behöver alla typer av befintliga park- och grönområden med rekreativa värden värnas när staden växer.

Grönstråk

För att binda samman grönområden, parker, större rekreationsområden och stadsdelar skapas och utvecklas grönstråk i stads- och naturmiljöer. I staden råder stor konkurrens om ytor vilket betyder att de gröna stråken förverkligas genom att grönska integreras i stadsmiljön där så behövs.

Ett mindre förekommande grönt element i Norrtälje stad är stadsträd. Fler träd i staden ger många positiva effekter såsom rekreation, återhämtning, biologisk mångfald, luftkvalitet, klimatanpassning och ökade fastighetsvärden. Trädrader och alléer är strukturbildande element som ökar beskuggningen av gångstråk och vattenmiljöer. Dessa tillkommer i befintliga och nya stadsmiljöer i de utpekade grönstråken. Andra gröna element kan förekomma i grönstråken men träd prioriteras.

Bild: Gångavstånd till grön oas (Spacescape, 2021). Naturområden i stadens omland är inte kartlagda som grön oas varför kartläggningen visar långt avstånd till grön oas i utkanten av kartan.

Närhet till grönområden

I stadsbyggnadsprojekt, planprogram och detaljplaner ska det befintliga och framtida behovet av nya allmänna park- och grönområden beaktas både inom och utom det studerade området. Utgå från riktvärdet 300 meter gångavstånd till närmsta park- eller grönområde. Att det existerar ett park- eller grönområde inom 300 meter gångavstånd från en bostad innebär dock inte att park- eller grönområdet är tillgängligt eller tillräckligt för att tillgodose behovet, utan ger endast en fingervisning. Forskning visar att 300 meter är det avstånd man är beredd att promenera till ett park- eller grönområde för att man ska använda det ofta. Vägarna till park- och grönområdena behöver även vara säkra och trygga för att park- och grönområdena ska anses tillgängliga. Hur säker och trygg vägen mellan bostäder och park- och grönområdet är behöver studeras i detalj i varje stadsbyggnadsprojekt, planprogram och detaljplan som medger bostadsbebyggelse, förslagsvis genom barn-, social- eller trygghetskonsekvensanalys. Befintliga och nya park- och grönområden behöver även förvaltas och utformas för att vara tillgängliga för alla stadens invånare oavsett ålder, könstillhörighet eller funktionsvariation.

I figuren till vänster redovisas så kallade gröna oaser vilket är grönområden som bedöms vara platser människor söker sig till för att uppleva grönska. Utifrån dessa områden har all mark inom denna fördjupning av översiktsplanen kartlagts med hänsyn till gångavstånd till dessa gröna oaser. Denna kartläggning visar på att många av stadens delar har ett park- och grönområde med socialt värde inom 300 meters gångavstånd men det finns bristområden, särskilt områdena just väster om stadskärnan på vardera sida av Norrtäljeån.

Tillräckliga grönytor

Utöver närhet och tillgång behöver park- och grönområdenas storlek och aktivitetsmöjligheter analyseras för att utgöra underlag för en vägledning av stadens utveckling som resulterar i en stad med en stark grönstruktur som ger invånarna möjlighet till rekreation nära bostaden. I avsnitt Allmänna intressen – Gestaltad livsmiljö beskrivs att 15% av stadsdelars yta ska användas som offentlig friyta för att säkerställa tillräcklig grund för en välfungerande och välmående stad. Gröna offentliga ytor skapar utöver sociala värden även ekosystemtjänster såsom stärkta spridningssamband, temperaturreglering, dagvattenhantering och luftrening. För att de tillkommande offentliga friytorna ska tillgodose fler behov på samma yta ska en övervägande del vara gröna. Riktvärdet som ska användas i fortsatt planering är att 2/3 av stadens tillkommande offentliga friytor är gröna, och 1/3 av alla stadens tillkommande offentliga friytor ska vara parkområden.

Kartläggning av sociala värden

En kartläggning av sociala värden i stadens offentliga friytor har genomförts inom arbetet med denna fördjupning av översiktsplanen. En så kallad sociotopkarta har tagits fram som redovisar mångfalden av sociala värden i totalt 128 offentliga friytor. Kartläggningen utgår från den tidiga dialogen och expertvärderingar (Spacescape, 2021). 18 kategorier av sociala värden har identifierats inom Norrtälje stad. Exempel på sociala värden är badupplevelser, lekplatslek, utblick, motionstråk, odling och kulturmiljöer. Sociotopkartan redovisar vart det finns störst mångfald av sociala värden, med andra ord, vilka platser som har störst mångfald av möjliga aktiviteter. Tidigare sociotopkartor i andra kommuner har visat ett tydligt samband mellan populära platser och platser med stor mångfald av sociala värden. Offentliga friytor där mångfalden av sociala värden är stor har således förutsättningar att bli viktiga mötesplatser. I Norrtälje stad utgörs nästan all offentlig friyta av park- och grönområden.

Kartläggning av sociala värden, sociotopkartan, utgör stöd i det fortsatta arbetet med att utveckla stadens befintliga och nya park- och grönområden. Park- och grönområden där potentialen för ökad användning är som störst prioriteras i arbetet med att erbjuda fler aktivitetsmöjligheter i staden. Societetsparken, Nordrona, Vigelsjö naturreservat och Borgmästarholmen bedöms vara särskilt viktiga områden med stor potential för ökad användning.

Vid utformning av nya park- och grönområden ska en analys av omkringliggande park- och grönområdens sociala värden utföras för att utröna vilka värden som bör tillkomma för att erbjuda en mångfald av aktiviteter i varje del av staden.  

Utpekade övriga grönområden har rekreativa värden för allmänheten och beaktas utifrån dess funktion i stadens grönstruktur i den fortsatta planeringen, exploatering av dessa undviks i möjligaste mån.

Befintliga områden

Bristområden prioriteras i kommunens arbete med att tillgodose befintliga bebyggelseområdens behov av allmänna park- och grönområden. Grönytor på privat kvartersmark såsom privata trädgårdar likställs inte med allmänna park- och grönytor i den kommunala planeringen. Privata grönytor är viktiga och kan vara positiva inslag för allmänheten men ses inte som utbytbara mot allmänna park- och grönytor. Kvartersmark kan med fördel regleras för att tillgängliggöra allmän gång- och cykeltrafik för att ingå i grönstråk, men i regel planeras grönstråk på allmänna platser.

När utveckling längs Baldersgatan och i stadskärnan sker kommer stora delar av stadens stora bristområden kunna åtgärdas. Ett problem som inte kommer hanteras inom processer för utveckling av stadens nya stadsdelar är den brist som finns i stadsdelen Grossgärdet. Här behöver en grön offentlig friyta tillkomma då grönområden är en bristvara i stadsdelen. Möjligheten att skapa nya grönområden i stadsdelen vid eventuell förtätning eller omvandling inom stadsdelen behöver beaktas.

Befintliga markparkeringar i staden kan omformas genom att bryta upp asfalt mellan parkeringsrader och i stället anlägga gröna svackdiken, plantera träd och liknande åtgärder som bidrar med mer grönska. Detta medför positiva effekter sett till dagvattenhantering, både fördröjning och rening, ökad biologisk mångfald, klimatutjämning genom beskuggning och en mer estetiskt tilltalande miljö.

Områden i behov av nya park- och grönområden

När områden i staden omvandlas till stadsdelar där fler bor och vistas ökar behovet av allmänt tillgängliga park- och grönområden. Även områden som inte förväntas omvandlas kan behöva nya park- och grönområden för att åtgärda en befintlig brist. I denna fördjupning av översiktsplanen pekas områden i behov av nya park- och grönområden ut. Dessa är baserade på kartläggningar av närhet och tillgänglighet till grönytor och offentliga friytor i kombination med de områden som föreslås utvecklas i staden. Områdena är ungefärliga. Vid fortsatt planering ska det inom dessa områden eftersträvas att skapa nya allmänt tillgängliga park- och grönområden.

Grönstruktur i mark- och vattenanvändningskartan

I mark- och vattenanvändningskartan redovisas viktiga gröna områden i användningarna Grönområde och park, Vattenvård, dagvatten- och översvämningshantering och Natur och friluftsliv. Grönområde och park är skötta park- och grönområden med stor betydelse för delar eller hela Norrtälje stad. Vattenvård, dagvatten- och översvämningshantering är områden lämpliga för större åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten i främst ytvatten i bred bemärkelse såsom dagvattendammar och våtmarker. Natur och friluftsliv är större sammanhängande naturområden intill staden där värden för friluftsliv, natur- och kulturmiljö, biologisk mångfald och ekosystemtjänster är prioriterade. Exploatering tillkommer inte där mark- och vattenanvändningskartan anger dessa användningar.

Grönstrukturstrategi för Norrtälje stad

Grönstrukturstrategi för Norrtälje stad (2016) utgör tillsammans med denna fördjupning av översiktsplanen vägledning för planering och hantering av stadens grönstruktur.

Parkplan

Kommunen arbetar med att ta fram en parkplan för Norrtälje stad och inom ramen för den kommer vägledning för olika parkers förvaltning och utveckling konkretiseras. Även olika upptagningsområden för olika typer av parker arbetas fram i parkplanen.

Riktlinjer grönstruktur, sociala värden

• Bevara och utveckla utpekade befintliga park- och grönområden. Överväg exploatering endast där mark- och vattenanvändningskartan så medger
• Planera för nya allmänt tillgängliga park- eller grönområden i områden där det är över 300 meter gångavstånd till närmsta park- eller grönområde
• Minska upplevda och fysiska barriärer till stadens park- och grönområden
• Öka andelen allmänna park- och grönytor i områden med låg tillgänglighet
• Skapa nya allmänt tillgängliga park- och grönområden i utpekade områden i behov av nya park- och grönområden
• Fortsätt att arbeta med grönytefaktor i större stadsbyggnadsprojekt och utred möjligheten att implementera grönytefaktor i samtliga detaljplaner
• Planera mångfunktionella grönytor som tillgodoser behoven av rekreation, biologisk mångfald och klimatanpassning där behoven överlappar
• Undvik exploatering av områden med användningarna Grönområde och park, Vattenvård, dagvatten- och översvämningshantering och Natur och friluftsliv i mark- och vattenanvändningskartan
• Minst 2/3 av den offentliga friytan inom nya eller omvandlade stadsdelar ska vara offentlig grön friyta och 1/3 av den offentliga friytan ska vara parkyta. Avsteg får endast ske för områden som redan tillgodoser behovet förutsatt att andelen friyta inte minskar
• Utgå från kartläggningen av sociala värden för stadens friytor för att prioritera åtgärder till områden med störst potential
• Anpassa utformning och innehåll av nya park- och grönområden utifrån kartläggningen av sociala värden för stadens friytor på ett sätt som resulterar i god tillgänglighet och en mångfald av aktiviteter i varje del av staden
• Genomför kompensationsåtgärder vid evenuell exploatering av park- och grönområden

Parker

• Planera nya parker i nya stadsdelar så behovet av tillgänglighet tillgodoses
• Prioritera planering av nya parker i stadens bristområden
• Erbjud en variation av aktiviteter för en mångfald av användare under en större del av dygnet och året
• Planera för en stad med en variation av parker utifrån storlek, innehåll och karaktär
• Utforma parker med en större möjlighet för fler aktiviteter som resulterar i en stad med ökad parkvistelse

Parkskogar

• Planera för nya parkskogar vid exploatering av skogsområden
• Möjliggör för ökad naturpedagogik genom att minska barriärer till parkskogar

Större rekreationsområden

• Värna om rekreationsområdenas säregna drag vid utveckling
• Utveckla möjligheterna för friluftsliv

Aktivitetsområden

• Erbjud en variation av aktiviteter för en mångfald av användare under en större del av dygnet och året
• Möjliggör för både planerad och spontan fritidsaktivitet

Stränder

• Bevara utblickar mot sjöar och hav
• Erbjud aktiviteter med koppling till angränsande vattendrag
• Utveckla strändernas sociala värden utan att skada deras ekologiska funktion

Grönstråk

• Prioritera trädrader som åtgärd för grönstråk i bebyggda miljöer
• Öka andelen grönyta och grönska i grönstråk
• Använd mångfunktionella lösningar för att tillgodose fler behov på samma yta
• Planera för grönstråk inom nya stadsdelar som anknyter till stadens grönstruktur