Blåstruktur

Visa kartan i helskärm

Nuläge

Norrtälje stad är omgivet av vatten, med havet, sjöar, vattendrag och våtmarker. Detta ger stadens invånare stora möjligheter till både aktivitet och avkoppling knutet till dessa viktiga naturtyper med tillhörande rika biologiska mångfald. I Norrtälje stads våtmarker, sumpskogar och dammar lever till exempel många groddjur och ovanliga mossor och rastar en hel del ovanliga fåglar. I och runt sjöarna och vattendragen fladdermöss och sällsynta vattenväxter. I Norrtäljeviken samlas årligen en stor mängd fisk och fågel vid åarnas mynningar och i vassen trivs både gäddorna och vassfåglarna. 

Vattnet flödar igenom landskapet. Norrtälje stad med omnejd ligger i flera olika avrinningsområden. Inom några delar finns det områden som omfattas av markavvattningsföretag. I Norrtäljeån i stadens hjärta rinner vatten ända från skogarna i Uppsala län norr om Rånäs, från sjöarna runt Rimbo, från Vretaåns källor i Vallentuna kommun, från Frötuna kyrksjö och via Malstaån från Lohärads och Skederids jordbrukslandskap.

I Lundaströmmen med sitt utlopp på den norra sidan av viken rinner vatten från Broströmmens avrinningsområde med vatten från skogarna öster om Rånäs via kommunens största sjö Erken och dess omnejd ner i Järsöströmmen, Brosjön och vattendragen ner till Gillfjärden. På den södra sidan av viken rinner Limmarens avrinningsområde ut, ett relativt litet avrinningsområde som får sitt vatten från skogsmarken runt sjön. Vatten rinner också ner i viken från kustområdet i sig.

Våtmarker och grundvatten fyller på de stora ytvattensystemen. Det finns många olika typer av våtmarker i planområdet med sumpskogar, strandmiljöer och en mosse. Utöver att vara viktigt som dricksvatten för egenborrade brunnar är markens grundvatten också viktigt för grundvattenberoende ekosystem.

För alla vattensystem är det viktigt med fungerande grön infrastruktur, för att behålla hög biologisk mångfald och de ekosystemtjänster den ger. För sammanhängande vattensystem innebär det att inga vandringshinder finns. Vandringshinder är fasta hinder i vattenmiljön som hindrar fisk från att vandra upp men det är också störda naturliga strandzoner där förlust av habitat och exploatering leder till att strandberoende arter inte kan passera eller sprida sig. 

I Norrtälje stad med omnejd finns ett flertal våtmarker som till exempel strandzoner, sumpskogar och tillfälliga översvämningsmarker. Dessa biotoper har höga naturvärden som beror på hydrologin. Det finns strandskogar vid både sjöar och vattendrag, flacka stränder med vass, blå bårdar och betade strandängar. Våtmarker är också viktiga för miljöer runtomkring som skogar och lundar genom att de tillför en hög luftfuktighet. Även tillfälligt översvämmade marker är mycket viktiga för den biologiska mångfalden och landskapets vattenhållande förmåga.

Våtmarken Harsjön norr om Solbacka är en värdefull nyckelbiotop med sällsynta mossor och den ovanliga rödlistade kärlväxten sumpviol. I Harka översvämmas varje år de flackt liggande åkermarkerna. Här rastar på höst och vår tusentals fåglar på sin flyttväg igenom Sverige. Strandängar med blå bård finns vid Lindholmen, i Vigelsjö sjöhage, i hagarna i Mellingeholms slottspark, i Ludden och på Borgmästarholmen. Vid Ludden finns en handikappanpassad utkiksplats över betesmarkerna och sjön. Strandzonerna med stora vassbälten i sjöarna och i Norrtäljeviken har stor betydelse för biologisk mångfald och grön infrastruktur.

I Norrtälje stad har förekomst av större och mindre vattensalamander, vanlig groda, vanlig padda samt åkergroda konstaterats. Samtliga groddjur i Sverige är fridlysta och för den större vattensalamandern, och även åkergrodan, är även dess livsmiljö på land och i vatten skyddad. Det innebär att vid en exploatering måste det framgå att tillräckliga hänsyn tagits till den större vattensalamanderns, och åkergrodans, fortlevnad.

Bild: And vid Norrtäljeån

I Norrtälje stad har flera naturvärdesinventeringar (Ecocom, 2018) utförts för att identifiera höga naturvärden och analys av grön infrastruktur (Kindvall, 2019) har utförts för att analysera och kartlägga viktiga livsmiljöer. Groddjursmiljöer har identifierats och livsmiljöer för större vattensalamander har tagits fram. Större sammanhängande områden för större vattensalamander finns på Nordrona och i Färsna samt i Mellingeholm/Sika- området, men viktiga dammar finns i flera andra områden i staden.

Kategorier för rödlistade arter

Sveriges rödlista följer Internationella naturvårdsunionens (IUCN:s) kategorier och kriterier för rödlistning. Dessa syftar till att ge en prognos för arternas risk att dö ut, i vårt fall från Sverige. Bedömningen för kategorisering görs bland annat genom att jämföra en arts populationsstorlek, populationsförändring, utbredningsstorlek och/eller populationens grad av fragmentering mot en uppsättning kriterier.

Kategorier:

RE = Nationellt utdöd (Regionally Extinct)
CR = Akut hotad (Critically Endangered)
EN = Starkt hotad (Endangered)
VU = Sårbar (Vulnerable)
NT = Nära hotad (Near Threatened)
DD = Kunskapsbrist (Data Deficient)

Beskrivning av sjöar och vattendrag

Knutna till Norrtäljes sjöar och vattendrag är rödlistade arter som fladdermusarter, fåglar, fiskar, utter och sällsynta kärlväxter. Nedan är en genomgång av stadens sjöar och vattendrag, för många av dem finns ett kopplat vattenförekomst-ID inom parentes.

Lommaren

Lommaren (SE662994-166164) ligger väster om Norrtälje stad. Sjön är en långsmal och flikig sprickdalssjö som tillhör Norrtäljeåns vattensystem. Utloppet är Norrtälje ån, sjön har tre större tillrinnande vattendrag; ett från Kyrksjön, Malstaån och Husbyån. Vid den senaste statusbedömningen var ekologisk status klassad som dålig, den kemiska statusen uppnår ej god och tillkomst/härkomst klassad som naturlig. Flera inventeringar av vattenvegetation har genomförts, sammantaget har 30 arter påträffats (övervattensväxter undantaget) vilket gör att sjön är mycket artrik. Pilblad och kransalgen uddslinke, som båda klassas som nära hotad (NT) har påträffats. Provfiske har visat på följande arter; abborre, gers, gös, björkna, braxen, löja, mört och ål (CR). Andra hotade arter som påträffats är rördrom (NT) och vattenfräne (NT).

Kyrksjön

Kyrksjön (Frötuna) (SE662810-166009) ligger sydost om Norrtälje och tillhör Norrtäljeåns vattensystem. Avrinningen sker till Lommaren, den största tillrinningen sker i ett vattendrag som kommer ifrån Oppsjön. Kyrksjön skiljer sig från andra omgivande sjöar genom att ha ett relativt gott siktdjup. Vid den senaste statusbedömningen var ekologisk status klassad som god, den kemiska statusen uppnår ej god och tillkomst/härkomst klassad som naturlig. Inloppsviken och de omgivande vassarna utgör ett klass 3 objekt i våtmarksinventeringen. Vid en vattenvegetations inventering återfanns 29 arter (övervattensväxter undantaget), vara av en var pilblad (NT), sjön är således artrik. Vid sjön har häckande par av storlom, knölsvan, brun kärrhök och skäggdopping observerats. Indikationer från artportalen finns även på att sångsvanar häckar här. Andra observerade arter är vigg, knipa och skedand (NT).

Norrtäljeån

Norrtäljeån (SE663002-166254) har sin början vid Lommaren, rinner igenom de centrala delarna av Norrtälje stad och mynnar sedan i Norrtälje viken. Vid den senaste statusbedömningen var ekologisk status klassad som måttlig, den kemiska statusen uppnår ej god och tillkomst/härkomst klassad som naturlig. Norrtäljeåns tillstånd är av stor betydelse för den biologiska mångfalden. Norrtäljeån är en viktig reproduktionslokal för fiskarter som vandrar upp i sötvatten för att leka, av särskild betydelse för havsöringen. Andra fiskarter som påträffats; lake (VU), flodnejonöga, vimma (NT), abborre, mört och löja. Även mer eller mindre sällsynta fågelarter förekommer i ån, till exempel kungsfiskare (VU), smalnäbbad nörkråka, gröngöling, gråtrut (VU), silltrut, mindre hackspett (NT) och strömstare. Bottenfaunan är mycket artrik och längs ån finns äldre löv- och ädellövträd och lokaler för fladdermöss (11 olika arter). I ån finns förekomst av den rödlistade växten pilblad (NT). Här finns också den strikt skyddade arten utter (NT).

Limmaren

Limmaren (SE662767-166446) ligger sydöst om Norrtälje stad. Tillrinningen sker via ett flertal mindre bäckar, sjön har sitt utlopp i den norra delen. Limmaren är en mycket näringsrik och produktiv sjö med ett stort fiskbestånd, stor mängd djurplankton och sommartid kraftiga algblomningar. Vid den senaste statusbedömningen var ekologisk status klassad som dålig, den kemiska statusen uppnår ej god och tillkomst/härkomst klassad som naturlig. Limmaren är en värdefull fågelsjö. Bland annat häckar skäggdopping, storlom och storskrak mfl. För storskrak anses sjön ha internationell betydelse eftersom dessa fåglar vissa år rastar här i stora mängder. Vid Limmarens nordvästra strand finns en nyckelbiotop karakteriserad som strandskog. I den glesa ädellövsskogen vid Mellingeholm kan man finna arter som underviol, sårläka och smånunneört. De grova och månghundraåriga ekarna i området, som tidigare var en slottspark, har en rik lavflora med sällsynta arter som rödbrun blekspik (NT). På halvön Holmen finns en igenväxande torräng med rik vårflora, exempelvis Adam och Eva. I nordväst utbreder sig artrik betesmark i sluttningen upp mot Östhamra. Vid inventeringar av vattenvegetation har 12 arter påträffats, fynd av den regionalt ovanliga arten vårtsärv gjordes.

Norrtäljeviken

Norrtäljeviken (SE594670-185500) är en långsmal vik av Ålandshav. Vid den senaste statusbedömningen var ekologisk status klassad som måttlig, den kemiska statusen uppnår ej god och tillkomst/härkomst klassad som naturlig. Strandzoner och de grundare delarna av viken utgör viktiga lek- och uppväxtområden för olika fiskarter, exempelvis gädda, abborre, gös och mört. De inredelarna av Norrtäljeviken (närmast Norrtälje stad) bedöms ha ett visst biotopvärde (norra och södra delen). Hamnbassängen bedöms ha ett obetydligt artvärde. De grunda områdena mellan Sässön och Gransäter bedöms ha ett påtagligt biotopvärde. Grunda kustområden med mjukbotten ska enligt naturvårdsverket prioriteras i det marina skyddsarbetet. En fågelinventering har gjort i området, denna visar på förekomst av fisktärna, silvertärna, gråtrut (VU), silltrut (NT), talgoxe, grönsångare (NT), rörsångare (NT), strandskata (NT), ladusvala, stenskvätta, skäggdopping och sävsparv (VU).

Gillfjärden

Gillfjärden (NW663342-166542) ligger nordost om Norrtälje stad. Gillfjärden är klassat som ett övrigt vatten då den inte uppfyller kriterierna för att utgöra vattenförekomster, omfattas inte av beslutade miljökvalitetsnormer. Vissa kvalitetsfaktorer är dock klassade exempelvis; växtplankton har klassat som otillfredsställande, näringsämnen är klassad som god, konnektivitet är klassad som hög. Gillfjärden bör därför ha likande statsklassningar. Harsjöbäckens mynningsområde ingår i de östra delarna av ett klass 3 objekt i våtmarksinventeringen. Vid en inventering av vattenväxter hittades 13 arter, var av en är stjärnslinke (VU). Andra arter som förekommer är rördrom (NT) och uddslinke (NT). Vid provfiske har bland annat abborre, braxen, gös, gädda, löja och sarv fångats.

Lundaströmmen

Lundaströmmen (Broströmmen) (SE663413-166447) har sin start vid utloppet av sjön Brosjön och mynnar i Norrtälje viken. Lundaströmmen rinner även igenom Gillfjärden. Vid den senaste statusbedömningen var ekologisk status klassad som måttlig, den kemiska statusen uppnår ej god och tillkomst/härkomst klassad som naturlig. Lundaströmmen är ett öringförande vattendrag, inventeringar av lekgropar har genomförts. Mellan åren 2012-2017 hittades flertalet lekgropar samt att lekande öring konstaterades. Även inventering av bottenfauna har genomförts, vid denna inventering två ovanliga snäckarter; mindre snytesnäcka och ribbskivsnäcka. Fler ovanliga arter påträffades vid undersökningen 1989, dock har dessa arter minskat. Orsaken till att fler ovanliga arter påträffades vid den tidigare undersökningen är sannolikt att såväl totalantal taxa som antalet individer var högre då.

Harsjön

Harsjön är en våtmark som ligger strax norr om Norrtälje stad. Tidigare var Harsjön en sjö, men vid en sjösänkning 1910 omvandlades sjön till en våtmark. Harsjön klassas som en nyckelbiotop (2,4 hektar), som karakteriseras av lövsumpskog med stillastående vatten och höga botaniska värden. Harsjön ingick i en naturvärdesinventering, vid inventeringen vart området klassat som naturvärdesklass 2 högt naturvärde. Inom naturvärdesobjektet finns även lämpliga miljöer för groddjur då mindre vattensalamander, vanlig groda och vanlig padda har påträffats inom området. Utöver ovanstående naturvårdsarter påträffades främst filtlav, björkticka, skuggstjärnmossa, bäcknicka, hyacint, knapptåg, luddunört, kungsängslilja, revlummer och snok. Artvärdet har klassats till högt artvärde med avseende på den höga andel naturvårdsarter som påträffats i området.

Ludden

Ludden är en liten slättlandssjö som är belägen nordväst om Norrtälje stad. Ludden har sitt utlopp till Lommaren via Malstaån, tillrinningen består av två diken som avvattnas av Harsjön och jordbruksmark. Ludden är klassat som ett övrigt vatten då den inte uppfyller kriterierna för att utgöra vattenförekomster och omfattas inte av beslutade miljökvalitetsnormer. Kvalitetsfaktorn konnektivitet i sjöar är den faktorn som är klassad, den är klassad som hög. 2006 restaurerades sjöns norra stränder, vassar frästes för att skapa öppna ytor för bete, fågelliv och friluftsliv. Fåglar som observerats vid sjön är sävsparv (NT), buskskvätta (NT), sångsvan, knipa, vigg, svarthakedopping, sothöna, gulsparv (NT) och snatterand. Biotopvärdet bedöms som påtagligt då området har pekats ut som en värdefull våtmark. Värdet förstärks genom att strandängar betas samt att Lommaren utgör en viktig spridningslänk mellan Harsjön och Lommaren. Ludden angränsar till Vigelsjö naturreservat, i sjöns norra del finns ett fågeltorn. Sjön och dessa angränsande område är populärt för fågelskådning.

Månsjön

Månsjön är en mindre sjö (ca 4 hektar stor), det finns inga uppgifter om Mångsjön i vatteninformationssystem Sverige (VISS). Sjön är grund (maxdjup 2 meter) och relativt humös. Stränderna är flacka och kantas av starr och säv med inslag av bladvass. Vattenytan täcks i det närmaste helt av gäddnate och näckrosor. Ett inventeringsfiske har genomförts, endast inplanterad guldfisk fångades. I övrigt är Månsjön fiskfri. I Månsjön och i omkringliggande vattendrag och dammar har större och mindre vattensalamander påträffats. Månsjön anses ha ett visst biotopvärde, då den är relativt opåverkad och kan anses utgöra ett exempel på Natura 2000-naturtyp Myrsjöar. Artvärdet är påtagligt då Månsjön med omgivning anses vara en mycket viktigt reproduktionslokal för större vattensalamander. Salamanderpopulationen vid Sika bedöms vara av stor betydelse för artensfortlevnad inom kommunen. Arten är fridlyst och upptagen i habitatdirektivet. Vid sjön har även knipa och svarthakedopping observerats.

Utveckling

För sjöar och vattendrag och de ekosystemtjänster som är kopplade till dem är det viktigt att fortsätta arbetet mot bättre vattenkvalitet. Det ska gå att bada i sjöarna och vattenmiljön ska bidra till att gynna och bevara hotade arter. Det betyder att utsläpp av miljöfarliga ämnen ska minska och att naturliga vatten och strandzoner ska behållas naturliga eller återskapas. För mossar och kärr, sumpskogar, dammar och naturliga stränder är det viktigt att exploatering lämnar en skyddszon som inte påverkar hydrologin

Utsläpp av orenat dagvatten till känsliga naturliga vattenmiljöer ska undvikas. Detta för att inte negativt påverka bevarandestatusen hos skyddade arter och deras livsmiljöer samt uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna för vatten i recipienterna.  

Våtmarker ska igenom hela planprocessen ses som resurser, som bidrar till landskapets vattenhållande egenskaper och bidrar till att minska skada från översvämningar och skyfall. Planeringen bör sträva mot att bevara och restaurera de våtmarkssystem som finns och återskapa deras funktion på de platser där våtmarker har försvunnit. Värdefulla vattenområden med extra höga värden bör ha ett formellt skydd.

För större vattensalamander och andra grod- och kräldjur är det viktigt att bevara de dammar, strandmiljöer och andra våtmarker som finns samt de landmiljöer de är beroende av för sin landlevande fas, övervintring och spridning.

Ekologiskt funktionella kantzoner behövs för den biologiska mångfalden i vattnet men också för ekosystemtjänster såsom vattenrening, flödesutjämning vid skyfall samt för temperatursänkning i stadsmiljön. Därför ska ekologiskt funktionella kantzoner vid vattendrag och sjöar bibehållas eller återskapas. En naturlig strandzon längs med vattendrag har träd och buskar i olika åldrar, död ved och överhängande grenar över vattnet samt en zon som kan översvämmas vid olika höga flöden. Strandmiljöer längs sjöar och vattendrag ska bevaras och restaureras, detta bibehåller ekosystemens funktion och skapar också en grönblå lunga för människor att vistas i. Det är viktigt att bevara opåverkade strandzoner runt sjöar och vattendrag, även inne i staden. Vid skötsel av strandmiljöer är det viktigt att ta hänsyn till de skyddsvärda arter som finns.

Naturpedagogik vid dammar, sjöar och vattendrag bör uppmuntras och förenklas där ekologiska och sociala funktioner kan samspela. Tydlig information ska finnas på plats och habitatförbättrande åtgärder bör utföras.

Vattenvård, dagvatten- och översvämningshantering

I mark- och vattenanvändningskartan är mark- och vattenområden utpekade för Vattenvård, dagvatten- och översvämningshantering. I dessa områden är det lämpligt med större åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten i bred bemärkelse, främst ytvatten. Åtgärder inom markanvändningen ska syfta till att uppfylla miljökvalitetsnormer, öka biologisk mångfald i och/eller omkring vattenmiljöer samt anpassa samhället mot översvämningsrisker i ett förändrat klimat. I många fall kan kombinationer av dessa åtgärder uppnås inom samma yta. Åtgärder ska även i möjligaste mån stärka rekreativa, pedagogiska och ekologiska värden inom dessa områden.

Exempel på lämpliga åtgärder inom denna mark- och vattenanvändning är bibehållande, restaurering eller nyskapande av våtmarker, sumpskogar, kärr och strandängar, återmeandring av rätade diken och vattendrag, fiskevårdsåtgärder, dagvattendammar, översilningsytor, utjämningsmagasin för skyfall med mera.

Befintlig mark- och vattenanvändning tillåts på områden för vattenvård, dagvatten- och översvämningshantering, dock ska endast åtgärder med tydlig koppling till vattenvård, dagvatten- och översvämningshantering tillåtas vid förhandsbesked eller planbesked. Bebyggelse eller annan användning som försvårar eller omöjliggör framtida vattenåtgärder är inte lämpligt och ska därför ej tillåtas. Arrendeavtal för kommunalägd jordbruksmark bör ej vara kortare än 3 år eller längre än 10 år för att möjliggöra planering och genomförande av vatten- eller naturvårdsåtgärder inom dessa ytor

Att områden för vattenvård, dagvatten- och översvämningshantering pekas ut utesluter inte behovet av åtgärder inom andra områden i staden. Användningen Vattenvård, dagvatten- och översvämningshantering garanterar inte att åtgärder genomförs men ger kommunen ett stort fysiskt utrymme för att förverkliga åtgärder som bidrar till uppfyllelsen av MKN vatten i berörda vattenförekomster. Åtgärder i kommande detaljplaner kommer fortfarande behövas.

Frågor kopplade till skyfall, förhöjda havs- och sjönivåer och höga flöden hanteras i avsnitt Allmänna intressen – Klimatanpassning..

Riktlinjer blåstruktur

• Vid exploatering i närhet till förekomst av skyddade arter behöver skyddsåtgärder vidtas så att inte arternas bevarandestatus påverkas negativt
• Bevara och återskapa ekologiskt funktionella kantzoner kring vattenmiljöer
• Beakta och värna vattenmiljöns rekreativa värde
• Bevara naturstränder och undvik fysisk störning i ekologiskt känsliga strandzoner
• Spara väl tilltagna skydds- och kantzoner mot sjöar, vattendrag och andra vattenmiljöer såsom våtmarker
• Ta hänsyn till områden som omfattas av markavvattningsföretag tidigt i planeringen
• Restaurera gamla våtmarker för att gynna fisk, fåglar och andra arter som är knutna till grunda vatten
• Bevara Norrtäljevikens viktiga vassområden och anpassa föreslagen markanvändning efter fiskarnas lek- och uppväxtmiljöer
• Strandängar med blå bård behålls och restaureras
• Bevara träd vid vattendrag för att skapa livsviktig skugga och ge föda till vattendragets ekosystem
• Utveckla naturpedagogiska platser kopplade till vatten
• Planera för fler utkiksplatser och fågeltorn vid vatten