Reglerande ekosystemtjänster

Luftkvalitet

All grönyta ger en förbättrad luftkvalitet så denna ekosystemtjänst, som ger direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande, ses i denna strategi som en mer allmän tjänst. Växthuseffekten hämmas av grönstruktur då gröna växter genom sin fotosyntes tar upp växthusgasen koldioxid och avger syre. Träd och växter tar också upp föroreningar. Denna ekosystemtjänst finns i samtliga grönytor.

Bullerreglering

Stadens träd och alléer bidrar exempelvis till att minska buller. All grönstruktur bidrar mer eller mindre till bullerregleringen och därför finns även denna ekosystemtjänst i samtliga grönytor.

Skydd mot extremt väder

Kraftiga regn, erosion och stormar är hot som finns både idag och i framtiden. Gröna ytor i form av våtmarker och dagvattendammar har en utjämnande effekt som dämpar avrinning och vattenflöden. Stora vattenflöden kan samlas i sänkor i marken.

Vattenrening

Våtmarker fyller en viktig funktion som naturliga reningsverk, eftersom en våtmark fungerar som en ”närsaltsfälla” där fosfor och kväve tas upp av växter och djur så att närsalterna inte göder havet, sjöar och vattendrag. De öppna fälten och dagvattendammarna vid Kvisthamraviken är exempel på sådana områden. Kommunens dagvattendammar skyddar vattendrag, sjöar och hav (s.k. recipienter) mot stor avrinning vid skyfallsregn. Här sker en avlagring av skadliga partiklar innan dagvattnet når vattendraget. Generellt bidrar alla bevarade grönytor till infiltration av vatten som både minskar och hjälper till att rena dagvattenflöden innan det når våra recipienter.

Klimatanpassning

Grönytor som kyler, värmer, ger skugga och renar luften kan bidra till anpassning mot ett varmare klimat. Generellt tas 40 procent av alla trafikutsläpp av koldioxid upp av städers grönområden. Det är 80 procent mindre föroreningar i en park än utanför. Träden sänker lufttemperaturen i staden under värmeböljor, eftersom varje träd använder värme för att kunna ”svettas ut” vatten genom bladen. Den effekten kommer att bli än viktigare för oss när klimatet blir varmare (TEEB 2010).

Pollinering

Stadens ängar, hagmarker och blomplanteringar bidrar till denna ekosystemtjänst. Dessa platser hittar vi vid just kommunala planteringar exempelvis i och runt parker i staden, koloniträdgårdar och ängar och hagmarker i Vigelsjö och på Borgmästarholmen. 70 procent av det vi äter är pollinerat. Värdet av binas pollinering är 1900 miljarder kr/år globalt (TEEB 2010). Med ökat boende i staden blir trädgårdar och stadsodlingar allt viktigare platser för pollinatörer. Rik tillgång på pollinatörer gynnar även den biologiska mångfalden.