Fältarna – för ungdomarnas trygghet

– Det är svårt att beskriva vår roll i ord på ett papper, för vår roll skiftar beroende på vilken situation vi är i. Vi är inte kompis, förälder eller anhörig. Vi är inte heller lärare, socialtjänst eller kurator. Vi är det vi behöver vara just där och då, för just den ungdomens skull.

Så beskriver Theodor ”Theo” Tzannes sitt jobb som fältsamordnare, eller fältare som de kallas till vardag. Han är en av sex fältare i kommunen, som finns där ungdomarna finns och vars viktigaste funktion är att synas och finnas till för alla ungdomar som behöver dem.

Det uppsökande arbetet, ett av tre arbetsområden

Fältarna beskriver sitt arbete utifrån tre områden, det uppsökande, det förebyggande och det samverkande arbetet.

– I det uppsökande arbetet är vi ute där ungdomarna är, vi hänger på fritidsgården eller ute på stan, hittar på roliga grejer och följer med på olika aktiviteter. Vi lär känna ungdomarna och visar att vi är vettiga och trygga vuxna som de kan lita på. Det är jätteviktigt. Om ungdomen hamnar i en akut situation eller behöver oss av någon anledning, då känner de redan till oss och vet var de ska vända sig, berättar Theo.

Bilden: Theodor Tzannes

Theo har varit fältare i tre år, efter att tidigare ha arbetat bland annat som ordningsvakt. I sitt jobb som fältare uppskattar han att jobba med ungdomar på ett bredare plan. De är i tjänst hela kvällen och även på helgerna vid behov. Vissa datum, som vid skolavslutningar eller valborg, finns de tillgängliga hela natten. Men de kan inte vara överallt, hela tiden, även om de skulle vilja.

– Behovet styr var vi ska vara och när vi ska vara där. Behovet kan komma från ungdomarna själva eller från till exempel polisen. Vi sitter med på de samverkansmöten som hålls tillsammans med polis, ordningsvakter och olika representanter från kommunen varje vecka. Där ser vi på ett ungefär var vår närvaro behövs som mest, fortsätter Theo.

Relaterad artikel: Brottsförebyggande möten varje vecka, året runt

– Sen behöver vi få information om var vi behövs, genom att till exempel föräldrar eller andra hör av sig till oss och berättar var ungdomar håller till eller var det kan uppstå stökiga situationer. Då kan vi åka dit och kolla läget, berättar Ida Alshammar-Cloffe.

Ida arbetade på fritidsgård innan hon blev fältare, och berättar att den största skillnaden är att dit söker sig ungdomarna själva, medan hon nu får jobba mer med att besöka ungdomarna i deras miljö. Hon påpekar dock tydligt att fältarna alltid känner av om de är önskade på en plats eller inte.

– Vi tränger oss inte på, vi är gäster på ungdomarnas arena och finns där för deras skull. Ibland kan det innebära att vi behöver hänga kvar på en plats trots att önskan finns att vi lämnar, men även det är ju för ungdomarnas skull.

Arbetar förebyggande

Det förebyggande arbetet innebär bland annat besök i skolor och samverkan med mentorer, kuratorer och elevhälsoteam. Fältarna kommer regelbundet ut i skolorna och presenterar sig och sitt arbete, både för elever och föräldrar. Något som brukar uppskattas.

– Vi är gärna med och presenterar oss på föräldramöten, så när ungdomarna kommer hem och säger till sina föräldrar att de har hängt med fältarna, så vet föräldrarna vilka vi är och att de kan lita på oss, berättar David Isaksson, som varit fältare sedan 2016.

Bilden: David Isaksson

– Vi märker också att många sparar våra kontaktuppgifter så de har dem tillgängliga. Även om inte behovet finns just där och då, så vet föräldrarna var de kan vända sig om de behöver komma i kontakt med oss någon gång. Det är ett av våra viktigaste mål, att vara så tillgängliga som möjligt för den som behöver oss, fyller Ida i.

En viktig beståndsdel i det är fältarnas närvaro på sociala medier. Vissa ungdomar väljer att bara ha kontakt med fältarna digitalt, det kan vara lättare att höra av sig den vägen och inte ens behöva ange vem man är.

– På sociala medier kan ungdomarna vara anonyma i sin kontakt med oss, vilket öppnar upp en dörr som de inte har tillgång till annars. Vi har anmälningsplikt och gör orosanmälningar om vi blir oroliga, men vet vi inte vem personen är så kan vi inte göra det. En anonym kontakt med oss kan vara ett första steg, som kan ge stöd och hjälpa ungdomen vidare, berättar David.

Här hittar du alla fältarnas sociala medier

Arbetar samverkande

Det tredje arbetsområdet, samverkan, innebär att fältarna i stor utsträckning samarbetar med andra som verkar kring ungdomar, till exempel polisen och lokala samverkansgrupper. De samarbetar även med liknande funktioner i andra kommuner.

– Vi har fördelen att vi varken tillhör socialtjänsten, centrala elevhälsan eller skolan, för det gör oss tillgängliga för alla ungdomar som vistas i kommunen. Vi behöver aldrig ha koll på vilken kommun ungdomen är skriven på eller om den går på en kommunal eller fristående skola, utan är ungdomen här så finns vi för den, berättar Ida.

Fältarna jobbar även i samarbete med socialtjänsten, som en del i det förebyggande arbetet. Fältaren Minnelie Paymer arbetade på socialtjänsten innan hon blev fältare och berättar att hon nu uppskattar att få komma i kontakt med ungdomarna utan att det behöver ha hänt något allvarligt.

Bilden: Minnelie Paymer  

– Ifall det uppstår en situation, till exempel förstagångssnatteri, där socialtjänsten blir inkopplade men det inte resulterar i en utredning så kan socialtjänsten tipsa om att ta kontakt med oss och se vad vi kan göra för dem. Det kan handla om att ta med på aktiviteter, hålla sällskap och bryta en social isolering. Någon kanske behöver hjälp med skolan och läxor, eller bara en trygg vuxen i sitt liv. Vi kan även förmedla kontakt till föräldrastödjare och andra typer av stöd som vårdnadshavaren behöver, berättar hon.

Är en neutral länk mellan ungdomar och vuxna

All kontakt med fältarna bygger på frivillighet och ofta är det ungdomarna själva som kontaktar fältarna och vill hitta på saker tillsammans. Inte bara roliga aktiviteter, utan även för att till exempel stötta vid svåra möten.

– Vi är där för ungdomens skull, som ett stöd eller, om ungdomen vill, för att föra dens talan. Vi kan också bli en tillfällig stöttepelare om ungdomen står i en lång kö till barn- och ungdomspsykiatrin eller hjälpa till att söka den typen av hjälp. Men alltid på ungdomens villkor. Om den inte vill kommer vi att backa, vi kommer försöka motivera den men hela tiden med öppna kort, berättar Minnelie.

Att fältarna står på ungdomarnas sida är tydligt. Med en fot överallt och med god koll över ungdomarnas kultur och trender blir de även ett språkrör för ungdomarna gentemot andra vuxna och kan förmedla ungdomarnas behov vidare till beslutsfattare och myndigheter.

– Ett exempel är området runt Kusbyvägen i Hallstavik. Där blev vi ringda till ett bostadsområde som blev störda av att ungdomar spelade fotboll mot husfasaderna. Vi åkte dit och spelade med ungdomarna, började prata med dem och det visade sig att de inte hade någon bättre plats att spela på. Då kunde vi flagga för att det fanns ett behov av en fotbollsplan där de hade tillåtelse att vara, vilket nu har iordningsställts, berättar David.

Bilden: Theo, Minnelie och Kadeem Kromodikoro, som även han arbetar som fältare.

Den generella inställningen hos ungdomarna är positiv, att fältarnas närvaro uppskattas och att ungdomarna gillar att hänga med dem.

– Vi upplever sällan att vi ses som "jobbiga vuxna", snarare tvärtom. Det är helt fantastiskt när en 21-åring som fått sin första lägenhet hör av sig och vill att vi ska komma förbi på en fika, eller när en person som haft jättesvårt i skolan ringer och berättar om sitt första jobb. Det visar verkligen att vi gör skillnad i de här ungdomarnas liv, berättar Minnelie med ett stort leende.

Vill du komma i kontakt med fältarna? Då vill de komma i kontakt med dig!

Fältarnas kontaktuppgifter (längst ner på sidan)